När Färgelanda kommun i Dalsland lade ner skolan i Järbo beslutade en grupp föräldrar snabbt att saken i egna händer.
– Vi tycker att det är viktigt att de som bor här stannar och att vi kan locka fler att flytta hit, och då är barnomsorg en viktig faktor. Vi såg en möjlig lösning och ville försöka, säger Georg Gustafsson, vice ordförande i Järbo friskolas styrelse.
Två år senare, i augusti förra året, öppnade den nya friskolan. Kommunen driver fortfarande förskola för barn upp till fyra års ålder. Därefter tar Järbo friskola vid med förskola för 4-5-åringar, fritids och skola för barn i förskoleklass och årskurs ett. Skolan kommer att byggas ut successivt med en årskurs per år för att fullt utbyggd omfatta klasser upp till årskurs 6.
Han betonar att en av framgångarna beror på det goda samarbetsklimatet med kommunen och konstaterar att det dessutom är närmast en förutsättning för bådas verksamhet.
Den kommunala förskolan är en viktig inkörsport för friskolan, och kommunen i sin tur är positiv till att fler barn kan erbjudas förskoleplats och att det sedan finns en skola i Järbo för de barn som vill.
– Ofta uppstår en konflikt mellan kommunen och privat verksamhet i de här situationerna och det tycker jag är synd. Man kan faktiskt hjälpas åt. Vi har hittat en samarbetsform som passar oss båda.
Många av friskolans förslag har kommunen accepterat, till exempel samarbetsavtal så att hälsovård och försäkringar för Järbo-eleverna går genom kommunen. Därmed minskar risken att elever som byter mellan privat och kommunal skola hamnar mellan stolarna.
Kontakten med kommunen har under hela processen varit positiv.
– Vi har hela tiden bemötts med respekt. Det är klart att vi har haft diskussioner men vi har inte mötts av motstånd.
Men han sticker inte under stol med att processen fram till starten innebar mycket jobb.
– I princip gör vi allt det som en hel kommun gör. Först att ta fram allt material som behövs för att göra en ansökan till Skolverket, och presentera förutsättningar för lokaler, ekonomi, elevunderlag och personal.
Det praktiska genomförandet gick desto smidigare tack vare det stora arbete som lades ner inför ansökan, enligt Georg Gustafsson.
– Vi sjösatte den plan vi hade och det fungerade väldigt bra. Faktiskt bättre än vi hade hoppats.
Personalen började rekryteras redan i april vilket gjorde att de var med tidigt i processen och kunde komma med idéer och vara med och utforma verksamheten. Medvetet anställdes yngre förmågor till tjänsterna som rektor/lärare och förskolelärare. Det var också viktigt att personalen uppfyllde kraven på behörighet enligt den nya skollagen.
– Vi vill ha ung engagerad personal. De är i 25-årsåldern och insåg att de fick en chans som inte ges så ofta och det har triggat dem lite extra.
För barnfamiljerna, ofta med bilpendlande föräldrar, innebär det en större lugn i vardagen att barnen kan gå i skola på orten igen. Friskolan erbjuder dessutom skjuts till och från skolan för de barn som behöver och frukost varje dag till alla barn.
En annan konsekvens av den nya friskolan är att kontakten mellan föräldrarna har blir bättre.
– Den processen har varit väldigt intressant. På skolans fixardagar till exempel träffas man och pratar med personer som man annars kanske bara vinkar till. Vi har hittat varandras kompetenser och det föder nya idéer och förslag om samarbeten även utanför skolan.
Karin Myrén
