I dag ger förlaget Norstedts Juridik ut en ny bok, ”Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser”. Boken belyser regelverkens betydelse för att få skattebaserna att växa och problemen med att administrera en alltmer komplicerad skatt.
Bolagsskatten är ett växande problem i en globaliserad värld. Ländernas skatteanspråk ökar, vilket ofta leder till att företagen beskattas två gånger för samma vinst. Regelverket blir alltmer komplicerat. Antalet skattekonsulter växer. Frågan reses nu allt oftare om bolagsskatten kommer att finnas kvar om 10-15 år.
I praktiken har det sedan länge saknats en seriös debatt om skatters effekter på arbetsutbud, investeringar och företagande. Frågan har avfärdats med en kort hänvisning till att ”dynamiska effekter” har något solkigt över sig.
Det faktum har sin bakgrund i de offentliga finansernas underskott och närmast okontrollerade skuldtillväxt i början av 1990-talet. En insiktsfull analys av det redovisades av förra regeringen (Vårpropositionen 2001).
Bland slutsatserna angavs att en av de avgörande faktorerna var den kostnadskris som uppstod till följd av beslut och uteblivna beslut om regeländringar under slutet av 1980-talet.
Brytningen från slutet av 1980-talet, överhettning, till början av 1990-talet, bland annat underskott, var dramatisk på flera sätt. Perioden har tydliga exempel på dynamiska effekter från skattesystemet, som bland annat hade betydelse för finanskrisen och förskjutningen från alltför lånefinansierad konsumtion till ökat sparande, om än på fortsatt begränsad nivå.
Bolagsskattesatsen sänktes också kraftigt, i praktiken en halvering. Samtidigt breddades skattebasen genom att en rad reserveringsmöjligheter försvann. Efter skatteomläggningen växte statens inkomster från bolagens skatter kraftigt.
Statens bolagsskattevinster kan dock bytas i framtida problem. På senare år har många länder kraftigt sänkt sina bolagsskatter. Estland har hittills gått längst och helt slopat skatten för outdelade vinster. Det är nog bara en tidsfråga innan fler länder tar samma, eller ännu djärvare steg. Från en konkurrenskraftig bolagsskatt vid skattereformen 1990-91, är den svenska bolagsskatten i dag högre än EU-snittet.
Mot den bakgrunden är den nu publicerade boken med en färsk analys av bolagsskatten mycket spännande. Genom att lyfta blicken och ta ett större grepp på frågan om bolagsskattens betydelse i det ekonomiska systemet ger författarna Erik Norrman och Niclas Virin ett viktigt bidrag till debatten om skatters effekter och betydelse.
Enligt författarna kan Sverige, som en liten öppen ekonomi, ha mycket att vinna på att slopa bolagsskatten. Fler investeringar skulle bli lönsamma, inte minst från omvärlden. Eventuella motåtgärder från andra länder är förstås svårbedömda, men i synnerhet för mindre företag kan effekterna väntas bli betydande. En möjlighet kan därför vara att börja med sänkt skatt för denna grupp. Vinsten med en sådan reform skulle bland annat vara fler jobb. Mot den bakgrunden ställs frågan, något tillspetsat, hur länge vi har råd att behålla bolagsskatten?
Finansdepartementet har i årets vårproposition flaggat för att bolagsskatten kan behöva ”ses över”. Samtidigt finns det andra angelägna skatteändringar. Inför den fortsatta analysen av skatter och behovet av förändringar är dock det allra viktigaste att vidga perspektivet. Av historien, klart exemplifierad i utvecklingen kring slutet av 1980- och början av 1990-talet, framgår tydligt att skatter påverkar beteenden och i förlängningen baserna för skatten.
