Kenneth Bengtssons tal på Svenskt Näringslivs Framtidsmöte den 26 maj 2011.
Det talade ordet gäller.
"Välkomna till Svenskt Näringslivs Framtidsmöte 2011 i Sveriges kanske mest företagsamma stad – Göteborg!
Svenskt Näringsliv är en organisation med 49 medlemsorganisationer och över 60.000 medlemsföretag. Men vi är framförallt en företagarrörelse med hundratusentals företagsamma människor.
Vårt uppdrag är att arbeta för bättre villkor för företagen i Sverige. Det gör vi genom att sprida kunskap, genom att bilda opinion, och genom att påverka politiska beslut.
Det finns mycket i Sverige som fungerar bra. Men det finns också väldigt mycket som borde göras bättre.
Det är som Assar Gabrielsson, en av männen bakom Volvo, sade: ”Alla misstag är tillåtna utom ett: att hänga kvar vid de gamla.”
Vår agenda för att göra Sverige bättre bygger på det vi ser som företagare. Kraften i vår påverkan ligger i våra egna erfarenheter. Och att vi kan beskriva dem så att andra verkligen förstår och känner det vi upplever varje dag i vår roll som företagare.
* * *
På våra framtidsmöten har vi ibland haft kända gäster. I fjol var exempelvis både Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin med. Men i år är det inte så. I år är det bara företagsamma människor som deltar i framtidsmötet...
Det här blir därför ett annorlunda möte. Inte med så många tal som detta... Istället ska vi lyssna på varandra. Vi ska jobba med att bli bättre på att berätta om det vi har varit med om så att andra tar intryck. Vi ska öva oss att övertyga med hjälp av våra erfarenheter. Vi ska lära oss metoder som vi har glädje av både som privatperson, företagsledare och företrädare för den svenska företagsamheten.
Vi är över 800 som samlats här idag. Vi kommer från alla typer av företag – små och stora, från alla sorters branscher – vi erbjuder produkter och tjänster, och från alla delar av landet. Men vi har en sak gemensam – vi är alla företagsamma människor. Som brinner för det vi gör, och som drömmer om att göra skillnad.
Svenskt Näringslivs stämma fattade i förmiddags beslut om en ny vision:
”Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap
leder Sverige till ökat välstånd.”
Sverige är fullt av företagsamma människor – kvinnor och män, unga och erfarna, gamla och nya svenskar! Nu är det hög tid att släppa loss den skaparkraft som de alla representerar!
”Dröm, våga, gör. Allt företagande börjar i dessa tre ord.” Så har Bicky Chakraborty, grundare av Elite Hotels, beskrivit var företagsamheten börjar
En av Svenskt Näringslivs viktigaste uppgifter är att göra så att fler människor kan gå från att drömma till att våga – och till att göra.
* * *
För 150 år sedan blev Sverige ett friare och mer dynamiskt land. Vi reste oss ur fattigdom och började skapa välstånd.
Många länder runt om i världen gör nu motsvarande resa. Frihandel och marknadsekonomi har gjort att hundratals miljoner människor i Brasilien, Indien och Kina nu kan lyfta sig ur fattigdom.
År 2015 kommer antalet människor i världen som lever i extrem fattigdom enligt Världsbankens beräkningar att vara hälften så många jämfört med 1990.
Det är en makalös utveckling som vi alla kan glädja oss åt! Den sker inte tack vare allmosor och bistånd från rika länder. Utan genom att fler människor kan förverkliga sina drömmar och vara företagsamma.
* * *
Den som undrar vad företagsamhet och entreprenörskap har gjort för Sverige behöver bara se sig omkring.
Där är mobiltelefonen, som nu är så mycket mer än bara en telefon. Där är bokhyllan Billy som finns i hundratusentals hem i hela världen. Men där är också thairestaurangen runt hörnet. Den miljövänliga bilen på gatan. Medicinerna som botar livshotande sjukdomar.
Och inte nog med det. Som Cecilia Berg på Mando Group säger: ”Det fina med entreprenörer är ju att de skapar jobb till andra.”
* * *
Det duger inte att stå still i en värld som hela tiden förändras. Historiska segrar är ingen garanti för framtida framgångar.
Efter många decennier av snabb utveckling bromsade ekonomin in på 1970-talet. Sverige blev ett land med höga skatter, inflation, utslagning av företag och ekonomisk stagnation.
Det är lätt att glömma, men tänk er tillbaka till 1980. Det är bara 30 år sedan. Men det var ett helt annat Sverige vi levde i då.
(Film)
Vi hade marginalskatter på 90 procent. Bara de allra rikaste kunde välja privata skolor och sjukhus. Det fanns långtgående planer på att socialisera företagen genom så kallade löntagarfonder.
Minns ni förresten den där lilla trekanten som blinkade i högra hörnet på teven när ett nytt program började i den andra kanalen? Den andra kanalen. För staten hade ju bestämt att det bara skulle finnas två TV-kanaler.
Man skulle kunna säga att det folkhemska idealet var 1970-talets gillestuga.
Det skulle vara ombonat och tryggt. Lågt i tak. Och inte mycket ljus utifrån...
Men efter 1980 fick vi en ny reformvåg i Sverige.
• Skatterna sänktes på både arbete och företagande
• Marknader avreglerades och statliga bolag privatiserades
• Fler kunde välja skola och sjukvård
• Sverige gick med i EU
• Och företagsamma människor fick större möjligheter
att förverkliga sina idéer
Idag skördar vi frukterna av dessa kloka reformer. Jämfört med många andra länder i Europa går Sverige bra ekonomiskt.
Men minnet är kort. Framgångarna får många att ta välståndet för givet. De tror att det bara finns där, färdigt att fördela. Vi hör politiker som hellre talar om hur tillgångar och jobb ska fördelas, snarare än hur de ska skapas. Och vi hör fackliga organisationer som talar om revansch. Som om det vore en fotbollsmatch där den enes vinst är den andres förlust.
De bortser från att utan företagsamma människor som vågar ta risker och satsa arbete och pengar, så blir det inga jobb, inga löner, inga varor och tjänster, och ingen tillväxt.
Och därmed blir det heller ingen välfärd, inga dagisplatser, inga sjukhus och inga skolor.
* * *
Häromveckan träffade jag Eva Husbom och Johan Göterfeldt – två av grundarna till Pysslingen, ett av Sveriges första och största friskoleföretag.
Eva och Johan har varit med om att förändra Sverige. När Pysslingen startade i mitten av åttiotalet, var det förbjudet att bedriva privat förskoleverksamhet med offentliga medel.
(Bild på tidningsklipp)
Någon valfrihet fanns inte. Föräldrar blev anvisade en plats i den kommunala barnomsorgen. De som utbildade sig till förskollärare hade bara en arbetsgivare, kommunen.
Nytänkande människor som ville skapa något eget fick söka sig till andra branscher.
Så är det inte längre. Eva, Johan och de andra i Pysslingen visade att det går att göra saker annorlunda om man är envis.
De vågade ifrågasätta. Och de bröt med ett gammalt tänkande som stängde ute företagsamheten från en av de sektorer där den faktiskt behövs som allra mest.
Men även om attityderna är annorlunda idag så fortsätter kampen. Det är också en kamp för ökad jämställdhet. Varför ska möjligheterna för företagande vara mindre i branscher där många kvinnor arbetar?
Sverige behöver många, många fler människor som ser möjligheter och vill jobba för att förverkliga sina idéer. Som vill starta och driva företag. Och som vill gå med vinst.
Då måste vi också våga och kunna ta debatten.
Alla vi som är här vet att pengar inte är den främsta drivkraften för företagsamma människor. Det är så mycket annat som betyder mer. Känslan av att få förverkliga sin dröm. Och att få göra skillnad.
Men vi vet också att ingen i längden är framgångsrik om man inte går med vinst. Vinsten visar att man gör det som kunderna vill ha. Vinsten skapar resurser för att kunna utveckla verksamheten och anställa fler medarbetare. Och vinsten är avkastningen på investeringar i kapital och arbete.
I traditionella branscher är det inte kontroversiellt att generera vinst. Men inom sjukvård och skola ses det fortfarande som något tvivelaktigt.
”Man ska inte kunna göra vinst på skattefinansierad verksamhet”, brukar det heta.
I själva verket köper kommuner och landsting en mängd varor och tjänster från vinstgivande privata företag. Utan företag skulle varken vård eller skola fungera.
Men när det gäller just själva vården och utbildningen – det allra viktigaste – då ska det inte vara tillåtet för en företagare att få någon avkastning.
Istället ska det vara förbjudet att driva företag på det sätt som vi vet leder till högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga pris. Jag tycker att det är en väldigt underlig logik.
Och det ska dessutom vara förbjudet inom det område där behoven växer snabbt. Där kostnaderna kan bli ofantliga om vi inte gör rätt. Och där vi mer än på något annat område behöver fler idéer och fler nytänkande företagsamma människor för att höja kvaliteten och samtidigt klara kostnaderna.
För mig är detta en av de tydligaste illustrationerna till varför företagsamma människor behövs i Sverige. Och varför vi som företagarrörelse behöver bli så oändligt mycket bättre på att beskriva vår verklighet.
Ibland försöker vi förklara och övertyga med fakta, statistik och diagram. Det är viktigt och behövs. Men det räcker inte. Vi måste också förmedla känslan, glöden och utmaningarna. Och då behövs våra bilder och berättelser om hur det verkligen är.
Jag kommer själv inte från någon familj av företagare. Min pappa var svetsare i Ljungby och min mamma jobbade på ICA på Storgatan. Genom henne fick jag jobb som säckhjälp på ICA när jag var 14 år. För sju kronor i timmen.
(vägen till ICA-företagare – känslan, tvivlen, engagemanget, vägvalen).
* * *
Sverige borde vara världens mest företagsamma land. Det är ett fullt realistiskt mål som skulle ta oss tillbaka till toppen av välståndsligan.
Men för att nå dit behöver vi människors stöd. Fler måste hålla med oss. Och för att det ska lyckas måste vi alla göra en insats. Bidra med våra erfarenheter av att vara företagare. Och övertyga andra med hjälp av våra egna berättelser och vårt engagemang.
Det är syftet med dessa två dagar.
Än en gång: varmt välkomna till Svenskt Näringslivs Framtidsmöte 2011!"
