A-kassan bara en del av inkomstskyddet

Kommentar |  Arbetslöshetskassornas Samorganisation hävdar att få arbetslösa får ersättning motsvarande 80 procent av tidigare lön. Men det är inte hela bilden av den ersättning som de arbetslösa får. Kollektivavtalsförsäkringar och inkomstförsäkringar ger de arbetslösa betydligt mer pengar i plånboken än vad som framkommer i debatten.

Under mandatperioden har den sittande Alliansregeringen genomfört ett stort antal förändringar i den statliga arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningstaket för de första 100 ersättningsdagarna har sänkts från 720 till 680 kr per dag. Det har införts en trappa som innebär att efter 200 dagar sänks ersättningen från 80 till 70 procent av tidigare lön. Möjligheten att få en ny ersättningsperiod om 300 dagar har tagits bort. Den tidsperiod som den historiska inkomsten ska beräknas utifrån har förlängts från 6 till 12 månader. Karensperioden har förlängts från 5 till 7 dagar. Medlemsavgiften till a-kassan har höjts och differentierats. Möjligheten att vara deltidsarbetslös har begränsats till 75 dagar.

Dessa förändringar innebär att de försäkrade får betala mer för försäkringen och att drivkrafterna att aktivt söka jobb har förstärkts. Samtidigt framförs det kritik mot att ersättningen är för låg i förhållande till den tidigare lönen. Arbetslöshetskassornas Samorganisation hävdar att det bara är 10 procent av de heltidsarbetslösa som får ersättning motsvarande 80 procent av tidigare lön.

Oavsett hur stor andelen är som får ersättning motsvarande 80 procent av tidigare lön från arbetslöshetsförsäkringen så ger inte detta hela bilden av hur stor ersättning de arbetslösa får. Inom exempelvis privat sektor får personer som är 40 år eller äldre och som omfattas av kollektivavtal kompletterande ersättning från de kollektivavtalade försäkringarna.

En arbetare som är 40 år och blir uppsagd på grund av arbetsbrist från en tjänst med en lön på 20 000 kronor i månaden får en ersättning som motsvarar 85 procent av den tidigare lönen under de första 200 dagarna. Detta är beräknat utifrån att det engångsbelopp (26 900 kr) som utbetalas från kollektivavtalsförsäkringen slås ut på 300 ersättningsdagar. Engångsbeloppet utbetalas till den försäkrade oberoende av om denne blir arbetslös eller inte. Utan kollektivavtal skulle personen bara få en ersättning från a-kassan motsvarande 75 procent.

En tjänsteman som är 40 år och som blir uppsagd på grund av arbetsbrist och som i sitt tidigare jobb hade en lön på 30 000 kronor i månaden får under ett halvår en ersättning motsvarande 70 procent av den tidigare lönen. Utan kollektivavtal skulle tjänstemannen enbart få ersättning från a-kassan motsvarande 50 procent.

Utöver de kollektivavtalade försäkringarna är det alltfler fackföreningar som har tecknat prisvärda kompletterande inkomstförsäkringar för sina medlemmar. Tjänstemannafacken var först ut att teckna kompletterande inkomstförsäkringar för sina medlemmar. Under senare år har också flera LO-förbund tecknat sådana försäkringar. Enligt Folksam har andelen personer med privat inkomstförsäkring ökat från 18 procent 2008 till 30 procent 2009. Kraftigaste ökningen är bland medlemmar i LO-förbund där andelen mer än fördubblats, från 14 till 32 procent.

Pär Andersson