För några dagar sedan berättade Washington Post om många av den amerikanska huvudstadens lobbyister som nu är engagerade av den amerikanska olje- och gasutvinnande industrin för att påverka Vita huset och kongressen att inte vidta åtgärder som drastiskt minskar möjligheterna att utvinna olja och gas i Mexikanska golfen och på andra ställen längs USA:s kuster.
Dessa lobbyister arbetar för de advokatfirmor som utgör kärnan i den amerikanska lobbyistindustrin. Deras bakgrund är, som Washington Post berättade, i hög grad att de varit prominenta ”insiders” i den amerikanska maktapparaten. De har därmed välutvecklade kontaktnät med beslutsfattarna.
På NE.se definieras lobbyism såhär:
”lobbying (engelska, av lobby 'korridor'), lobbning, lobbyverksamhet, bearbetning av beslutsfattare för att åstadkomma beslut i en viss riktning. Lobbying förekommer i de flesta politiska sammanhang, framför allt från intresseorganisationers sida.”
Förekommer denna typ av lobbying i Sverige? Mitt svar är nej. Trots det utses sedan 1996 ”Årets lobbyist” av tidskriften Resumé. I år blev en organisation kallad ”Makalösa föräldrar” utsedd till Årets lobbyist.
På organisationens hemsida berättas om detta:
– Jag är mycket stolt att vi fick ta emot det här priset idag, sa Helene Sigfridsson, generalsekreterare för Makalösa Föräldrar, och den som ansvarar för organisationens påverkansarbete.
– För oss har det varit viktigt att förmedla det som våra medlemmar upplever som vardagsutmaningar till politikerna. Vi vill att ensamföräldrar ska ha goda förutsättningar att vara bra föräldrar.
Om man tittar på tidigare års mottagare av priset, finner man att det faktiskt aldrig delats ut till en person eller organisation som förtjänar den tvivelaktiga etiketten lobbyist. Det handlar i stället om något annat, nämligen framgångsrika påverkare som skapat uppmärksamhet kring frågor som tidigare inte fått tillräckligt starkt genomslag i media.
Det är snarare ”årets påverkare” som Resumé utser, och knappast lobbyister, som påverkar beslutsfattarna bakom offentlighetens kulisser.
Det starka svenska partisystemet, skiljer sig dramatiskt från den amerikanska politiska ordning, där ju partidisciplin endast undantagsvis respekteras. I ett sådant system finns givetvis möjligheter att med olika metoder ”köpa röster”. Men något sådant känner jag inte till från den svenska politiska världen.
Ska man tala om ” lobbyism på svenska” – vilket jag tycker är högst tveksamt, handlar det snarare om de experter – exempelvis på Svenskt Näringsliv – som i nära kontakt med riksdagsledamöter, deras medarbetare, ämbetsverkens och andra offentliga organs medarbetare, arbetar för att dessa ska beakta synpunkter som finns inom organisationer i Sverige.
Det är ett hedersvärt och viktigt arbete i demokratins tjänst, där syftet är att beslutsunderlagen ska bli så bra som möjligt. Remissförfattandet är en viktig del av detta arbete, även om mycket görs långt före remisstadiet.
Jag tycker att man borde bannlysa begreppet lobbyist från den svenska diskussionen. USA har lobbyister, vi har det inte. Det innebär att det inte finns något behov av den typ av lobbyistövervakning här som finns i USA.
