En närmare granskning av denna statistik visar att ministrarna gör sig skyldiga till en grov feltolkning. I själva verket har Sverige enligt statistiken en av de mest restriktiva anställningsskyddsregler för fast anställda. Av 30 OECD-länder hamnar Danmark på 6. plats medan Sverige ligger på 26. plats. Det är sämre än Grekland och Frankrike, men ungefär på samma nivå som Tyskland.
Däremot anser OECD att det är lätt anställa och avskeda visstidsanställda i Sverige, även jämfört med Danmark. När delindexen för fast anställda och visstidsanställda sedan vägs ihop framstår Danmark fortfarande som mer flexibel, men skillnaden är inte så stor.
Hur skall detta tolkas? En rad OECD-rapporter har visat att ett striktare anställningsskydd för fast anställda skapar en dual arbetsmarknad. Arbetsgivare blir mindre benägna att anställa till fasta tjänster, och de som får en fast tjänst byter sedan jobb allt för sällan.
I stället snurras allt fler runt i visstidsanställningar. Det är ett problem i sig, därför att det gör det svårare för arbetsgivare att investera i utbildning för dessa visstidsanställda som inte får vara kvar länge. Och det är naturligtvis ett stort problem för de ungdomar, invandrare och andra som främst blir dem som får nöja sig med visstidsjobb. Inte minst, visar forskningen, att arbetslösheten i dessa grupper ökar väsentligt eftersom de ofta har arbetslöshetsperioder mellan visstidsjobben. Samtidigt försämras produktivitetsutvecklingen, både för att en del fast anställda byter för sällan och för att visstidsanställda inte får tillräcklig möjlighet att bygga kompetens på en och samma arbetsplats.
Därför är flera av ministrarnas argument för att vifta bort debatten om LAS och ungdomsarbetslöshet i själva verket en rungande bekräftelse på problemet. Att få ungdomar har fast anställning är åtminstone delvis en följd av de strikta anställningsskyddsreglerna för fast anställda. Att omsättningen av jobb ändå är normal på den svenska arbetsmarknaden beror naturligtvis på att de få jobbyten bland fast anställda vägs upp av att visstidsanställda snurras runt. Det förklarar också OECD:s paradoxala resultat att fler känner otrygghet om sin arbetsplats i länder som har striktare anställningsskydd för fast anställda.
Anställningsskyddets försvarare tar nu till allt mer desparata, och lättpunkterade, argument. Det har de flesta redan insett. I den senaste opinionsundersökning som redovisas i Svenskt Näringslivs rapport ”Generationskampen om jobben” anser en majoritet att turordningsreglerna borde ändras. Bland ungdomar och företagare är majoriteten förkrossande.
