Ge unga arbetslösa en chans, reformera las

Kommentar |  De ungdomar som i sommar examineras från landets högskolor och universitet kommer att få det betydligt svårare att hitta ett arbete än de som blev färdiga för något år sedan. Tyvärr ökar det risken för arbetslöshet och lägre inkomster även i framtiden. Därför är det hög tid att öppna dörren för en förändring av turordningsreglerna.

I samband med 1990-talskrisen steg ungdomsarbetslösheten markant. Sedan dess har den inte återhämtat sig, utan hållit sig hög även under högkonjunkturer. När nuvarande lågkonjunktur nu har nått arbetsmarknaden är risken överhängande att ungdomarna åter kommer att drabbas värst.

Rapporter från Institutet för arbetsmarknadspolitiska studier, IFAU, visar att perioder av arbetslöshet i början av ett arbetsliv starkt ökar risken för framtida arbetslöshet. Personer som efter akademisk examen är arbetslösa har också i genomsnitt 30 procent lägre inkomst än övriga fem år efter examen. Detta även om arbetslöshetsperioden är kort.

Orsaken är förstås ett stort tapp i arbetslivserfarenhet, men studien visar också att arbetslöshet i högkonjunktur får större effekter än arbetslöshet i lågkonjunktur. Därför är det viktigt att den trendmässiga ökningen av ungdomsarbetslösheten snabbt kan brytas när konjunkturen vänder uppåt igen.

Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos visar att ungdomsarbetslösheten kan uppgå till över 30 procent under de närmsta åren. Det är nivåer som vi hittills inte har sett och som får stora konsekvenser för samhället och för drabbade individer. Detta bör leda till politiska åtgärder men inget av de förslag som hittills har kommit från regering eller opposition är i närheten av att kunna göra något åt problemet.

Utbildning ses ofta som en möjlig väg ur arbetslösheten bland ungdomar. Men även om bättre kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskap samt fler arbetslivskontakter i skolan skulle vara positivt är det viktigt att notera att Sverige har högre ungdomsarbetslöshet än många länder med lägre utbildningsnivå.

Därför måste fokus skiftas mot arbetsmarknadens funktionssätt. Sverige har höga ingångslöner och en stel arbetsrätt, två faktorer som starkt missgynnar ungas inträde på arbetsmarknaden. Arbetsgivaravgifterna har sänkts för företag som anställer unga men det har inte hjälpt i tillräcklig utsträckning.

Det är därför dags att se över turordningsreglerna. Lagen om anställningsskydd infördes under en period då äldre personer löpte stor risk att förlora arbetet. Idag är det framförallt ungdomar som är den missgynnade gruppen på arbetsmarknaden och därför är det angeläget att lagstiftningen anpassas.

Malin Sahlén