
Han har flera gånger sagt att utredningens grundsyn inte är att dela in människor i enkla kategorier som svenskar och invandrare. När det gäller arbetsmarknaden och arbetslivet, verkar det dock som att utredningen faller tillbaka i ”Vi och De” tänkande.
Utredningen söker olika förklaringar till ”svenskt arbetslöshet” och ”invandrararbetslöshet”. ”Svensk arbetslöshet” förklaras med olika samhällsekonomiska faktorer, ”invandrararbetslöshet” beror däremot i huvudsak på diskriminering. Därför föreslår utredningen bland annat ” större facklig insyn” i rekryteringsprocessen för att motverka diskrimineringen.
Orsaken till arbetslösheten är dock inte diskriminering eller bortsållning vid rekryteringsprocessen. Cirka 73 procent av alla yrkesverksamma invandrare, jobbar inom den privata sektorn idag. Och det finns få företag som är etnisk homogena.
Huvudorsaken till arbetslösheten är ekonomin och den förda arbetsmarknadspolitiken. Det som förvärrar invandrarnas situation ytterligare, som utredning också pekar på, är den tröga mottagningen/introduktionen och den långa vägen till arbetsmarknaden. Att göra rekryteringsprocessen krångligare, underlättar inte för någon att få arbete. Det blir snarare tvärtom.
En åtgärd som underlättar invandrarnas inträde på arbetsmarknaden är att förmedla en mer nyanserad bild av invandrarna och deras betydelse för Sverige. En sådan bild kan både ändra på attityder och skapa framtidstro.
Invandraren är varken offer eller en belastning. 22 procent av landets läkare och tandläkare är invandrare, 20 procent av universitetslärarna är invandrare, bland civilingenjörer är andelen invandrare cirka 12 procent. Dessutom driver många invandrare företag och skapar både välstånd och arbetstillfällen.
De flesta människor som kommer hit gör det för att skapa sig en bra framtid. De kommer för att hitta ett bra jobb, för att ge sina barn en bra start i livet eller för att starta ett blomstrande företag.
De människor som tagit den svåra vägen hit, och gjort stora ansträngningar och offer för att bryta upp från sina hemländer, är av förklarliga skäl mycket företagsamma människor.
Näringslivet är å sin sida beroende av duktiga människor som flyttar till Sverige och som väljer att arbeta här. Vi behöver en modell där det ömsesidiga behovet resulterar i tillväxt och välstånd.













