Politikerna läser mismatch som fan läser bibeln

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sedan vi på Svenskt Näringsliv släppte rapporten "Mismatch" har detta blivit ordet på allas läppar. Tommy Waidelich uppehöll sig särskilt kring ordet när han presenterade Socialdemokraternas budgetalternativ. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport.

Det är givetvis bra när ledande politiker plockar upp ord som beskriver aktuella problem i den svenska ekonomin. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport. Och framför allt, att de politiska slutsatser de drar starkt bör ifrågasättas.

Det vi menar med mismatch är att arbetslösheten är hög, samtidigt som det finns många obesatta jobb i företagen. Detta hindrar företagens expansion när konjunkturen går upp, och gör också att människor fastnar i arbetslöshet, trots att det finns företag som vill anställa. I vår rapport visar vi att denna mismatch aldrig varit större i Sverige än i dag, så långt tillbaka som det finns statistik för detta.

I den undersökning vi gjort som underlag till rapporten framgår att arbetsgivare i första hand besväras av att många sökande inte har de personliga egenskaper som krävs, ofta sådana som man normalt tillägnar sig under arbetslivet. Många unga lyckas inte skaffa arbetserfarenhet med enklare arbetsuppgifter och förblir därmed icke-anställningsbara för mer avancerade uppgifter. En annan viktig förklaring är att många sökande har utbildningar som inte efterfrågas av arbetsgivare. Alltför få har valt de utbildningar som faktiskt behövs. En tredje förklaring är att arbetsförmedlingen inte fungerar särskilt väl.

Bakgrunden till dagens mismatch står alltså att finna i arbetsmarknadspolitiken, och hur den under lång tid misslyckats med att nå uppsatta mål. Inträdeshindren till arbetsmarknaden har fått växa för höga, människor har erbjudits utbildningar de inte har nytta av och Arbetsförmedlingen har blivit allt sämre på att faktiskt förmedla arbeten.

Vilka lösningar ser då politikerna? Oppositionen har fört fram högre a-kassa, högre skatter och en återgång till mer AMS-åtgärder. Inget av detta har fungerat tidigare, tvärtom är det exempel på just den typ av misslyckad arbetsmarknadspolitik som tagit oss till situationen i dag. Regeringen å sin sida bollar över frågan till arbetsgivarna när den föreslår att företagen ska ta ansvar för att träna upp fler ungdomar.

Politikerna läser alltså mismatchen ”som fan läser bibeln”. De tolkar in vad som passar dem själva, istället för att ta problemet på allvar och tolka in det som passar de unga arbetslösa och företagen bäst.

För att minska mismatchen är det arbetsmarknadspolitiken som behöver ändras. Anställningsskyddets behöver bli mer flexibelt, så att unga som visat sig lämpade för ett arbete kan få stanna även när företag drar ner på personal. Samarbetet mellan skola och näringsliv behöver bli bättre, så steget in i arbetslivet underlättas. Det behöver ske en rejäl upprensning i floran av arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen måste utsättas för konkurrens och fler privata aktörer tillåtas, så att fler krafter och idéer får i uppdrag att lösa arbetslöshetsproblematiken. Vi behöver startlöner som kan ge unga och nyanlända utan erfarenhet jobb – inte lönemurar som stänger dem ute.

Mismatchen har också övergripande samband med det lokala företagsklimatet – de regioner som har ett bättre företagsklimat har också ett mindre glapp mellan arbetslöshet och lediga platser. Även lokalpolitiker kan alltså göra mycket för att minska mismatch i sin region. De kommuner som företagen rankar som bäst på lokalt företagsklimat bör användas som inspiration och goda exempel.

Mismatch är ett allvarligt problem, som förtjänar en seriös debatt. Om det slutar vid ett nytt modeord gynnar det möjligen Svenska Akademin. Men det är knappast någon hjälp för den som varit arbetslös länge, eller för den som tröstlöst letar efter en kompetent sökande i ansökningar från människor med fel profil.

Nyheter

NYHET Publicerad:

Läxan från ”Bronx Science”: reglera inte lärartätheten

KOMMENTAR ”Bronx Science” har sämre lärartäthet än de friskolor som Stefan Löfven vill stänga i Sverige. Ändå är lärarna, stämningen och skolans organisation ett föredöme. Det väcker frågan: Går det att slå fast en optimal lärartäthet?
NYHET Publicerad:

Förtroendekris för Arbetsförmedlingen

KOMMENTAR Idag presenterade Svenskt Kvalitetsindex sin årliga undersökning om medborgarnas inställning till myndigheters samhällsservice. Arbetsförmedlingen (AF) står fortsatt med låga nivåer när det gäller kundnöjdhet och förtroende. Förmedlingen ligger under genomsnittet för samtliga myndigheter. Ingen annan myndighet ligger på så pass låga nivåer på nöjdhetsskalan.
NYHET Publicerad:

Friskoleelever bättre på nationella prov

KOMMENTAR Niondeklassarna på friskolor klarar de nationella proven bättre än elever på kommunala skolor. Provresultaten är generellt något bättre i svenska och engelska än förra året, men tyvärr något sämre i matematik. Det visar ny statistik från Skolverket, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Tid för ansvar

KOMMENTAR LO:s senaste konjunkturprognos är dyster läsning. Jämfört med andra prognosmakare har man en tydligt mer pessimistisk syn på tillväxten de kommande två åren. Blir det så illa som LO prognostiserar är det avgörande att den ekonomiska politiken utformas på ett ansvarsfullt sätt.
NYHET Publicerad:

Svårbegriplig invändning mot fritt vårdval

KOMMENTAR Det kommunala självstyret är en bra princip. Men den ska användas till just sådana beslut som bäst avgörs av lokala och regionala politiker. Dit hör inte beslutet om vilken vårdcentral vi ska gå till när vi blir sjuka, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Lärdomar från 94 fortfarande gångbara

KOMMENTAR Tre underliggande faktorer gör att människor röstar nej: en allmän oro för förändringar, motstånd mot överheten och rädsla för det främmande. Det skriver vice vd Lars Göran Johansson med anledning av EU-omröstningen för två decennier sedan.
NYHET Publicerad:

Missriktad kritik mot vårdvalet

KOMMENTAR Riksrevisionen riktar hård kritik mot det obligatoriska vårdvalet i en ny rapport. Svenskt Näringsliv anser att kritiken är missriktad. Bristerna handlar snarare om landstingens styrning än vårdvalet i sig, anser Mikael Witterblad, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Dags för energikommission värd namnet

KOMMENTAR Regeringen har inlett med att fatta ett antal beslut som får stora konsekvenser för Sveriges elförsörjning och näringsliv, utan att de har gjort en grundläggande helhetsanalys. Det här duger inte Stefan Löfven – dags för en energikommission värd namnet, skriver Annika Lundius, vice vd och Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen behöver förändras i grunden

KOMMENTAR Mikael Sjöberg, GD på Arbetsförmedlingen, skriver idag på DN:s debattsida om åtgärder för att återskapa förtroendet för myndigheten. Det är positivt att AF:s ledning har en probleminsikt om myndighetens förtroendekris och eftersatta utveckling med arbetsgivarkontakter. Från arbetsgivarsidan har vi länge varit tydliga med att Arbetsförmedlingen i sin nuvarande utformning inte lyckas med det som måste vara grunduppgiften, jobbförmedlandet.
NYHET Publicerad:

Låt företagen behålla sina pengar

KOMMENTAR Låt företagen behålla sina pengar, så att de kan utveckla nya affärsidéer, istället för att tvingas gå till staten och begära stöd, skriver Tobias Krantz i en kommentar till närings- och innovationsminister Mikael Dambergs (S) debattartikel i Dagens Industri.
NYHET Publicerad:

Regeringen väljer rätt väg om sjuklönekostnader

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen har tänkt om och valt rätt i fråga om företagens sjuklönekostnader. Regeringen har lyssnat på företagen och kommer i budgeten ta med Alliansens förslag om ett nytt förbättrat skydd mot höga sjuklönekostnader, riktat främst till mindre företag.
NYHET Publicerad:

"Att höja marginalskatten vore direkt ohälsosamt"

KOMMENTAR Regeringen vill höja världens redan högsta marginalskatt ytterligare. Om detta genomförs blir det så allvarliga skadeverkningar för ekonomin att det knappt skulle ge några ökade skatteinkomster alls; i stället riskerar skatteinkomsterna till och med att minska.
NYHET Publicerad:

Begränsningar av visstid ger färre jobb

KOMMENTAR Flera fackförbund har drivit frågan om att begränsa möjligheten för företag att använda visstidsanställningar intensivt under de senaste åren. Detta trots att det saknas belägg för att visstidsanställningar missbrukas på den svenska arbetsmarknaden. Tvärtom visar statistik från SCB att visstidsanställningar är vägen till jobb för arbetslösa.
NYHET Publicerad:

Välj rätt om sjuklönekostnaderna, S och MP!

KOMMENTAR För mindre företag kan sjuklönekostnader vara ett stort bekymmer. Att trots små marginaler klara både lön till sjukfrånvarande och att hålla produktion och leveranser i gång är ofta tufft. Socialdemokraterna inser att det nuvarande systemet inte fungerar. Men deras förslag riskerar att göra ont värre, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

"Höjda skatter riskerar att bryta uppgång"

KOMMENTAR Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i världen. Samtidigt ökar oron i omvärlden. Att i det läget bedriva en åtstramande skattepolitik med höjda inkomstskatter och arbetsgivaravgifter riskerar att bryta uppgången i ekonomin innan den ens kommit igång. Regeringen bör i stället släppa överskottsmålet och satsa på en aktiv finanspolitik.
NYHET Publicerad:

Världens högsta marginalskatt blir ännu högre

KOMMENTAR Förslaget om att höja den högsta marginalskatten kommer att förstärka Sveriges särart när det gäller hård beskattning av arbete. Med förslaget höjs den högsta marginalskatten från nuvarande 57 procent till 60 procent. Siffrorna gäller vid genomsnittlig kommunalskatt. För den som bor i en högskattekommun kan förslaget innebära en marginalskatt på 63 procent.
NYHET Publicerad:

Fyra dyra pålagor på jobben

KOMMENTAR Fyra olika förslag från den nytillträdda regeringen höjer skatterna på arbete med 16 miljarder kronor redan nästa år och ännu mer därefter. Förslagen slår för det första mot nyckelpersoner på arbetsmarknaden, för det andra mot yrkesgrupper som ingenjörer, lärare, poliser och erfarna sjuksköterskor, för det tredje mot arbetande pensionärer och sist men inte minst blir ungdomsjobben dyrare.
NYHET Publicerad:

Subventioner skapar snedvriden elmarknad

KOMMENTAR Ett stort ansvar vilar på den nya regeringen att skapa en kostnadseffektiv energipolitik. Kompromisser om mer subventioner till förnybar el skapar bara en dysfunktionell elmarknad. Det skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor, som vill se en energikommission som tar ett helhetsgrepp om frågan.
NYHET Publicerad:

Mycket aktuellt på immaterialrättens område

KOMMENTAR Det är många förändringar aktuella inom immaterialrätten för närvarande. Patrick Krassén, ansvarig för immaterialrättsfrågor vid Svenskt Näringsliv, redogör för några viktigaste av dem och var i processen vi befinner oss.
NYHET Publicerad:

LO gör orimliga jämförelser med lönerna på 1930-talet

KOMMENTAR I en ny rapport gör LO helt orimliga jämförelser med lönerna på 1930-talet.  Sedan dess har många yrken försvunnit och andra kommit till. De yrken som finns kvar har praktiskt taget alla förändrats i grunden. Ett arbetaryrke idag är något helt annat än för 80 år sedan. Samma sak gäller för tjänstemän. De tjänstemän som ingår i lönejämförelsen är idag ofta akademiker och har lång högskoleutbildning. Så var det inte på 1930-talet, skriver Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert.