Politikerna läser mismatch som fan läser bibeln

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sedan vi på Svenskt Näringsliv släppte rapporten "Mismatch" har detta blivit ordet på allas läppar. Tommy Waidelich uppehöll sig särskilt kring ordet när han presenterade Socialdemokraternas budgetalternativ. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport.

Det är givetvis bra när ledande politiker plockar upp ord som beskriver aktuella problem i den svenska ekonomin. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport. Och framför allt, att de politiska slutsatser de drar starkt bör ifrågasättas.

Det vi menar med mismatch är att arbetslösheten är hög, samtidigt som det finns många obesatta jobb i företagen. Detta hindrar företagens expansion när konjunkturen går upp, och gör också att människor fastnar i arbetslöshet, trots att det finns företag som vill anställa. I vår rapport visar vi att denna mismatch aldrig varit större i Sverige än i dag, så långt tillbaka som det finns statistik för detta.

I den undersökning vi gjort som underlag till rapporten framgår att arbetsgivare i första hand besväras av att många sökande inte har de personliga egenskaper som krävs, ofta sådana som man normalt tillägnar sig under arbetslivet. Många unga lyckas inte skaffa arbetserfarenhet med enklare arbetsuppgifter och förblir därmed icke-anställningsbara för mer avancerade uppgifter. En annan viktig förklaring är att många sökande har utbildningar som inte efterfrågas av arbetsgivare. Alltför få har valt de utbildningar som faktiskt behövs. En tredje förklaring är att arbetsförmedlingen inte fungerar särskilt väl.

Bakgrunden till dagens mismatch står alltså att finna i arbetsmarknadspolitiken, och hur den under lång tid misslyckats med att nå uppsatta mål. Inträdeshindren till arbetsmarknaden har fått växa för höga, människor har erbjudits utbildningar de inte har nytta av och Arbetsförmedlingen har blivit allt sämre på att faktiskt förmedla arbeten.

Vilka lösningar ser då politikerna? Oppositionen har fört fram högre a-kassa, högre skatter och en återgång till mer AMS-åtgärder. Inget av detta har fungerat tidigare, tvärtom är det exempel på just den typ av misslyckad arbetsmarknadspolitik som tagit oss till situationen i dag. Regeringen å sin sida bollar över frågan till arbetsgivarna när den föreslår att företagen ska ta ansvar för att träna upp fler ungdomar.

Politikerna läser alltså mismatchen ”som fan läser bibeln”. De tolkar in vad som passar dem själva, istället för att ta problemet på allvar och tolka in det som passar de unga arbetslösa och företagen bäst.

För att minska mismatchen är det arbetsmarknadspolitiken som behöver ändras. Anställningsskyddets behöver bli mer flexibelt, så att unga som visat sig lämpade för ett arbete kan få stanna även när företag drar ner på personal. Samarbetet mellan skola och näringsliv behöver bli bättre, så steget in i arbetslivet underlättas. Det behöver ske en rejäl upprensning i floran av arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen måste utsättas för konkurrens och fler privata aktörer tillåtas, så att fler krafter och idéer får i uppdrag att lösa arbetslöshetsproblematiken. Vi behöver startlöner som kan ge unga och nyanlända utan erfarenhet jobb – inte lönemurar som stänger dem ute.

Mismatchen har också övergripande samband med det lokala företagsklimatet – de regioner som har ett bättre företagsklimat har också ett mindre glapp mellan arbetslöshet och lediga platser. Även lokalpolitiker kan alltså göra mycket för att minska mismatch i sin region. De kommuner som företagen rankar som bäst på lokalt företagsklimat bör användas som inspiration och goda exempel.

Mismatch är ett allvarligt problem, som förtjänar en seriös debatt. Om det slutar vid ett nytt modeord gynnar det möjligen Svenska Akademin. Men det är knappast någon hjälp för den som varit arbetslös länge, eller för den som tröstlöst letar efter en kompetent sökande i ansökningar från människor med fel profil.

Nyheter

NYHET Publicerad:

Låt företagen behålla sina pengar

KOMMENTAR Låt företagen behålla sina pengar, så att de kan utveckla nya affärsidéer, istället för att tvingas gå till staten och begära stöd, skriver Tobias Krantz i en kommentar till närings- och innovationsminister Mikael Dambergs (S) debattartikel i Dagens Industri.
NYHET Publicerad:

Regeringen väljer rätt väg om sjuklönekostnader

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen har tänkt om och valt rätt i fråga om företagens sjuklönekostnader. Regeringen har lyssnat på företagen och kommer i budgeten ta med Alliansens förslag om ett nytt förbättrat skydd mot höga sjuklönekostnader, riktat främst till mindre företag.
NYHET Publicerad:

"Att höja marginalskatten vore direkt ohälsosamt"

KOMMENTAR Regeringen vill höja världens redan högsta marginalskatt ytterligare. Om detta genomförs blir det så allvarliga skadeverkningar för ekonomin att det knappt skulle ge några ökade skatteinkomster alls; i stället riskerar skatteinkomsterna till och med att minska.
NYHET Publicerad:

Begränsningar av visstid ger färre jobb

KOMMENTAR Flera fackförbund har drivit frågan om att begränsa möjligheten för företag att använda visstidsanställningar intensivt under de senaste åren. Detta trots att det saknas belägg för att visstidsanställningar missbrukas på den svenska arbetsmarknaden. Tvärtom visar statistik från SCB att visstidsanställningar är vägen till jobb för arbetslösa.
NYHET Publicerad:

Välj rätt om sjuklönekostnaderna, S och MP!

KOMMENTAR För mindre företag kan sjuklönekostnader vara ett stort bekymmer. Att trots små marginaler klara både lön till sjukfrånvarande och att hålla produktion och leveranser i gång är ofta tufft. Socialdemokraterna inser att det nuvarande systemet inte fungerar. Men deras förslag riskerar att göra ont värre, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

"Höjda skatter riskerar att bryta uppgång"

KOMMENTAR Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i världen. Samtidigt ökar oron i omvärlden. Att i det läget bedriva en åtstramande skattepolitik med höjda inkomstskatter och arbetsgivaravgifter riskerar att bryta uppgången i ekonomin innan den ens kommit igång. Regeringen bör i stället släppa överskottsmålet och satsa på en aktiv finanspolitik.
NYHET Publicerad:

Världens högsta marginalskatt blir ännu högre

KOMMENTAR Förslaget om att höja den högsta marginalskatten kommer att förstärka Sveriges särart när det gäller hård beskattning av arbete. Med förslaget höjs den högsta marginalskatten från nuvarande 57 procent till 60 procent. Siffrorna gäller vid genomsnittlig kommunalskatt. För den som bor i en högskattekommun kan förslaget innebära en marginalskatt på 63 procent.
NYHET Publicerad:

Fyra dyra pålagor på jobben

KOMMENTAR Fyra olika förslag från den nytillträdda regeringen höjer skatterna på arbete med 16 miljarder kronor redan nästa år och ännu mer därefter. Förslagen slår för det första mot nyckelpersoner på arbetsmarknaden, för det andra mot yrkesgrupper som ingenjörer, lärare, poliser och erfarna sjuksköterskor, för det tredje mot arbetande pensionärer och sist men inte minst blir ungdomsjobben dyrare.
NYHET Publicerad:

Subventioner skapar snedvriden elmarknad

KOMMENTAR Ett stort ansvar vilar på den nya regeringen att skapa en kostnadseffektiv energipolitik. Kompromisser om mer subventioner till förnybar el skapar bara en dysfunktionell elmarknad. Det skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor, som vill se en energikommission som tar ett helhetsgrepp om frågan.
NYHET Publicerad:

Mycket aktuellt på immaterialrättens område

KOMMENTAR Det är många förändringar aktuella inom immaterialrätten för närvarande. Patrick Krassén, ansvarig för immaterialrättsfrågor vid Svenskt Näringsliv, redogör för några viktigaste av dem och var i processen vi befinner oss.
NYHET Publicerad:

LO gör orimliga jämförelser med lönerna på 1930-talet

KOMMENTAR I en ny rapport gör LO helt orimliga jämförelser med lönerna på 1930-talet.  Sedan dess har många yrken försvunnit och andra kommit till. De yrken som finns kvar har praktiskt taget alla förändrats i grunden. Ett arbetaryrke idag är något helt annat än för 80 år sedan. Samma sak gäller för tjänstemän. De tjänstemän som ingår i lönejämförelsen är idag ofta akademiker och har lång högskoleutbildning. Så var det inte på 1930-talet, skriver Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ömsom vin, ömsom vatten i radions forskningsdebatt

KOMMENTAR Radions forskningsdebatt lämnade två besked. Det krävs fler reformer för att Sverige ska bli en forskningsnation av rang, att långsiktigheten måste öka inom forskningspolitiken. Ändå är det svårt att komma ifrån intrycket att debatten var introvert och saknade ett globalt perspektiv, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friskolor tar ekonomiskt ansvar

KOMMENTAR Friskolesektorns "övervinster" är en myt, visar Svenskt Näringsliv i en ny rapport. ”Resultaten visar istället att friskolornas lönsamhet är väsentligt lägre än i tjänstesektorn som helhet, att friskolesektorn betalar en rimlig andel av sitt överskott i skatt och att nivån på aktieutdelningen till ägarna är lägre än för jämförbara branscher”, skriver Anders Morin och Claes Norberg.
NYHET Publicerad:

Stora utmaningar väntar EU:s nye forskningskommissionär

KOMMENTAR Portugisen Carlos Moedas tar hand om forskningsportföljen i den nya EU-kommissionen. Näringslivet har höga förväntningar på den nye kommissionären. Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och utvecklingsfrågor, hoppas på en omfördelning av EU:s budget från jordbruks- och regionalstöd till forskning.
NYHET Publicerad:

Bra lärare viktigare än fler lärare för att höja skolresultaten

RAPPORT De länder som presterar bra enligt PISA-mätningen har ofta större klasser än Sverige och högre topplöner för de bästa lärarna. Dessutom leder konkurrens mellan olika skolor till bättre utbildningseffekter. Det är några av slutsatserna i en ny rapport på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Starkare krona försämrar förutsättningarna för exportföretagen

KOMMENTAR Riksbanken meddelade i morse att reporäntan ligger kvar på 0,25 procent, vilket var i linje med förväntningarna. Å ena sidan är nu tillväxtutsikterna i närtid något sämre än tidigare och Riksbanken reviderar därmed ned sin prognos för BNP-tillväxten. Å andra sidan har inflationsutfallen under sommaren varit något starkare än Riksbanken förväntat sig. Vissa bedömare hade dock räknat med en marginell sänkning av reporäntan, skriver Jimmy Boumediene, prognosansvarig.
NYHET Publicerad:

Så får invandrade akademiker jobb snabbare

KOMMENTAR Inför ett centralt system för bedömning av utländsk högre utbildning och släpp in privata aktörer, som vid sidan om arbetsförmedlingen, guidar invandrade akademiker till jobb. En snabbare etableringsprocess skulle ge stora samhällsekonomiska vinster, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Mikaela Almerud.
NYHET Publicerad:

Sveriges konkurrenskraft på efterkälken

KONKURRENSKRAFT Svensk ekonomis konkurrenskraft försämras ytterligare jämfört med andra länder enligt en årlig rapport från World Economic Forum. Sverige har fallit från en sjätte plats förra året till en tionde plats och ligger därmed efter länder som Finland, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.
NYHET Publicerad:

S jobbförslag håller inte måttet

KOMMENTAR Socialdemokraterna har satt ett ambitiöst mål att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Samtidigt saknas verkliga förslag för att nå dit i deras valmanifest. Extratjänster för långtidsarbetslösa och 90-dagarsgaranti är inte lösningen på jobbristen, även om sådana åtgärder självklart kan bidra till att dölja den verkliga arbetslösheten, skriver Ann Öberg, chefekonom.
NYHET Publicerad:

S och LO:s eftergift inte mycket värd

KOMMENTAR Enligt uppgifter i media har LO och Socialdemokraterna släppt sitt krav på så kallad arbetsmarknadsprövning för utomeuropeiska medborgare. Det är bra, men i praktiken blir den eftergiften inte mycket värd när de kräver rättsligt bindande anställningserbjudanden, skriver Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert.