Politikerna läser mismatch som fan läser bibeln

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sedan vi på Svenskt Näringsliv släppte rapporten "Mismatch" har detta blivit ordet på allas läppar. Tommy Waidelich uppehöll sig särskilt kring ordet när han presenterade Socialdemokraternas budgetalternativ. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport.

Det är givetvis bra när ledande politiker plockar upp ord som beskriver aktuella problem i den svenska ekonomin. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport. Och framför allt, att de politiska slutsatser de drar starkt bör ifrågasättas.

Det vi menar med mismatch är att arbetslösheten är hög, samtidigt som det finns många obesatta jobb i företagen. Detta hindrar företagens expansion när konjunkturen går upp, och gör också att människor fastnar i arbetslöshet, trots att det finns företag som vill anställa. I vår rapport visar vi att denna mismatch aldrig varit större i Sverige än i dag, så långt tillbaka som det finns statistik för detta.

I den undersökning vi gjort som underlag till rapporten framgår att arbetsgivare i första hand besväras av att många sökande inte har de personliga egenskaper som krävs, ofta sådana som man normalt tillägnar sig under arbetslivet. Många unga lyckas inte skaffa arbetserfarenhet med enklare arbetsuppgifter och förblir därmed icke-anställningsbara för mer avancerade uppgifter. En annan viktig förklaring är att många sökande har utbildningar som inte efterfrågas av arbetsgivare. Alltför få har valt de utbildningar som faktiskt behövs. En tredje förklaring är att arbetsförmedlingen inte fungerar särskilt väl.

Bakgrunden till dagens mismatch står alltså att finna i arbetsmarknadspolitiken, och hur den under lång tid misslyckats med att nå uppsatta mål. Inträdeshindren till arbetsmarknaden har fått växa för höga, människor har erbjudits utbildningar de inte har nytta av och Arbetsförmedlingen har blivit allt sämre på att faktiskt förmedla arbeten.

Vilka lösningar ser då politikerna? Oppositionen har fört fram högre a-kassa, högre skatter och en återgång till mer AMS-åtgärder. Inget av detta har fungerat tidigare, tvärtom är det exempel på just den typ av misslyckad arbetsmarknadspolitik som tagit oss till situationen i dag. Regeringen å sin sida bollar över frågan till arbetsgivarna när den föreslår att företagen ska ta ansvar för att träna upp fler ungdomar.

Politikerna läser alltså mismatchen ”som fan läser bibeln”. De tolkar in vad som passar dem själva, istället för att ta problemet på allvar och tolka in det som passar de unga arbetslösa och företagen bäst.

För att minska mismatchen är det arbetsmarknadspolitiken som behöver ändras. Anställningsskyddets behöver bli mer flexibelt, så att unga som visat sig lämpade för ett arbete kan få stanna även när företag drar ner på personal. Samarbetet mellan skola och näringsliv behöver bli bättre, så steget in i arbetslivet underlättas. Det behöver ske en rejäl upprensning i floran av arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen måste utsättas för konkurrens och fler privata aktörer tillåtas, så att fler krafter och idéer får i uppdrag att lösa arbetslöshetsproblematiken. Vi behöver startlöner som kan ge unga och nyanlända utan erfarenhet jobb – inte lönemurar som stänger dem ute.

Mismatchen har också övergripande samband med det lokala företagsklimatet – de regioner som har ett bättre företagsklimat har också ett mindre glapp mellan arbetslöshet och lediga platser. Även lokalpolitiker kan alltså göra mycket för att minska mismatch i sin region. De kommuner som företagen rankar som bäst på lokalt företagsklimat bör användas som inspiration och goda exempel.

Mismatch är ett allvarligt problem, som förtjänar en seriös debatt. Om det slutar vid ett nytt modeord gynnar det möjligen Svenska Akademin. Men det är knappast någon hjälp för den som varit arbetslös länge, eller för den som tröstlöst letar efter en kompetent sökande i ansökningar från människor med fel profil.

Nyheter

NYHET Publicerad:

Överdrivna fackliga farhågor om arbetsmiljön

KOMMENTAR Svenska fackförbund hävdar att den regelöversyn som nu görs inom EU på bland annat arbetsmiljöområdet kommer att innebära försvagad arbetsmiljölagsstiftning. Det är fel. De fackliga larmsignalerna har mycket lite att göra med den faktiska process som pågår, skriver arbetsmiljöexpert Bodil Mellbom.
NYHET Publicerad:

Arbetsmiljön blir allt bättre

KOMMENTAR Arbetsmiljön i Sverige blir allt bättre och vi kan se en kraftig minskning i antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar de senaste 25 åren. 2013 hade vi dessutom det lägsta antalet dödsolyckor någonsin i Sverige, skriver Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert. 
NYHET Publicerad:

Höjd marginalskatt ger inget klirr i kassan

KOMMENTAR Sverige har en av världens högsta marginalskatter. Oppositionens förslag om ytterligare höjningar ger inte mer klirr i statskassan, visar en ny rapport av forskarna Peter Ericson och Lennart Flood. Fokus borde istället ligga på att skapa stimulans för ett ökat arbetsutbud, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

Nationell skolpeng kan lösa skolkrisen

KOMMENTAR Den svenska skolans utveckling är oroande. Ungdomars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap ligger nu under OECD-snittet. Ett sätt att lösa skolkrisen och öka likvärdigheten är att införa en nationell skolpeng, skriver sju företrädare för arbetsgivarsidan.
NYHET Publicerad:

LO och Vänsterpartiet förvrider välfärdsdebatt

KOMMENTAR LO och Vänsterpartiet har varit framgångsrika i debatten om vinster i välfärden. De har lyckats få diskussionen att handla om ägandet av produktionsmedlen och inte om de verkliga problemen i välfärden, skriver Annika Lundius, vice vd och Mikael Witterblad, ekonomie doktor, ansvarig för välfärdspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Satsningar på eftersatt transportnät väcker förhoppningar

KOMMENTAR De kommande tolv åren satsas 522 miljarder kronor på svenska vägar och järnväg, enligt den nationella transportplanen. Bra, anser Svenskt Näringsliv som samtidigt påminner om att den långsiktiga infrastrukturskulden måste betalas av.
NYHET Publicerad:

Välkommet med kartläggning av högskolans utbildningar

KOMMENTAR I går meddelade regeringen två nya utredningsuppdrag. Lars Haikola, i dagsläget universitetskansler, ges i uppdrag att utreda vilka utbildningar som ges i den svenska högskolan och hur väl de svarar mot de behov som finns. Svenskt Näringsliv välkomnar en sådan utredning. Det skriver Patrick Krassén, policyanalytiker för utbildning, forskning och innovation, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Regeländring för nystartsjobb försämrar jobbchanser

KOMMENTAR Nystartsjobb är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som fungerar. Därför oroar förslaget till regeländring som en statlig utredning lagt fram. I spåren följer mer regelkrångel, byråkrati och längre beslutstider, skriver arbetsmarknadsexpert Karin Ekenger.
NYHET Publicerad:

Inte aktuellt med helt fri flytträtt av pensionsmedel

KOMMENTAR Regeringen tänker inte införa helt fri flytträtt av pensionsmedel. Det borgar för att medlemsföretag kan fortsätta att leverera trygga och bra pensioner inom ramen för de kollektivavtalade tjänstepensionssystemen, anser pensionsexpert Hans Gidhagen.
NYHET Publicerad:

”Efterlängtat besked om utländska talanger”

KOMMENTAR Sverige anpassar sig till omvärlden och ger utländska doktorander permanent uppehållstillstånd efter avslutade studier. Regeringens besked är efterlängtat, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Intressanta idéer från M om samverkan

KOMMENTAR Samverkan mellan akademi och näringsliv under studierna gör inte studenter mindre bildade, snarare tvärtom. Det leder också till att de lättare får jobb. Det är svårt att se varför det skulle vara kontroversiellt, skriver Tobias Krantz, chef för forskning, utbildning och innovation.
NYHET Publicerad:

"Fokusera på resultat, inte lärartäthet"

KOMMENTAR Tidningarna borde rikta större fokus i sina granskningar på utbildningens resultat, inte lärartätheten. Friskolor får i snitt 11 500 kronor mindre per elev än kommunala gymnasieskolor. Samtidigt avslutar fler friskoleelever sin utbildning och de har högre snittbetyg än kamraterna på kommunala skolor. Är det i grunden inte det som är viktigt, det vill säga vad eleverna har för kunskaper efter avslutad utbildning?, skriver skolexpert Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Vilken underbar värld!

KOMMENTAR När vi beklagar oss över dagens utmaningar kan det vara bra att tänka på att det inte var bättre förr.
NYHET Publicerad:

Kreativitet förutsätter kunskap

KOMMENTAR Världens mest kreativt tänkande femtonåringar finns inte i Sverige. De bor i Japan, Sydkorea och Singapore. Vi måste acceptera att faktakunskaper är en förutsättning för problemlösningsförmåga, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

S-förslag riskerar urholka kvalitén i välfärden

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill beskära möjligheten för privata välfärdsföretag att driva verksamhet. Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor, är orolig för att branschens förnyelsearbete blir lidande.
NYHET Publicerad:

Låt inte EU besluta om skogen och kärnkraften

KOMMENTAR Ett EU-beslut om mål för Sveriges andel förnybar energi är ett kraftigt ingrepp i Sveriges självbestämmande över vår energipolitik och hur vi förvaltar våra råvaror. Är det verkligen ett beslut vi vill lämna över till andra, undrar Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Svensk varuexport oroar

HANDEL Svensk utrikeshandel visar fortfarande hälsosamma överskott, särskilt för tjänster, men oroar genom trendmässigt minskande volym av varor, skriver Olof Erixon, handelspolitisk export.
NYHET Publicerad:

Rätt tänkt med peng!

KOMMENTAR I veckan lämnade Svenskt Näringsliv in sitt remissvar till betänkandet ”Svenska för invandrare – valfrihet, flexibilitet och individanpassning”. Det är ett betänkande som innehåller flera intressanta förslag.
NYHET Publicerad:

Välkomna förslag till ökad rörlighet över gränserna

KOMMENTAR Regeringen och Miljöpartiet är överens om en rad förslag som kommer att underlätta för utländska studenter och anhöriga till företagare att stanna i Sverige. Det är förändringar som välkomnas av näringslivet, skriver arbetsmarkandsexpert Karin Ekenger.