Politikerna läser mismatch som fan läser bibeln

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sedan vi på Svenskt Näringsliv släppte rapporten "Mismatch" har detta blivit ordet på allas läppar. Tommy Waidelich uppehöll sig särskilt kring ordet när han presenterade Socialdemokraternas budgetalternativ. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport.

Det är givetvis bra när ledande politiker plockar upp ord som beskriver aktuella problem i den svenska ekonomin. Problemet är att de som nu uttalat sig inte verkar ha läst mer än titeln på vår rapport. Och framför allt, att de politiska slutsatser de drar starkt bör ifrågasättas.

Det vi menar med mismatch är att arbetslösheten är hög, samtidigt som det finns många obesatta jobb i företagen. Detta hindrar företagens expansion när konjunkturen går upp, och gör också att människor fastnar i arbetslöshet, trots att det finns företag som vill anställa. I vår rapport visar vi att denna mismatch aldrig varit större i Sverige än i dag, så långt tillbaka som det finns statistik för detta.

I den undersökning vi gjort som underlag till rapporten framgår att arbetsgivare i första hand besväras av att många sökande inte har de personliga egenskaper som krävs, ofta sådana som man normalt tillägnar sig under arbetslivet. Många unga lyckas inte skaffa arbetserfarenhet med enklare arbetsuppgifter och förblir därmed icke-anställningsbara för mer avancerade uppgifter. En annan viktig förklaring är att många sökande har utbildningar som inte efterfrågas av arbetsgivare. Alltför få har valt de utbildningar som faktiskt behövs. En tredje förklaring är att arbetsförmedlingen inte fungerar särskilt väl.

Bakgrunden till dagens mismatch står alltså att finna i arbetsmarknadspolitiken, och hur den under lång tid misslyckats med att nå uppsatta mål. Inträdeshindren till arbetsmarknaden har fått växa för höga, människor har erbjudits utbildningar de inte har nytta av och Arbetsförmedlingen har blivit allt sämre på att faktiskt förmedla arbeten.

Vilka lösningar ser då politikerna? Oppositionen har fört fram högre a-kassa, högre skatter och en återgång till mer AMS-åtgärder. Inget av detta har fungerat tidigare, tvärtom är det exempel på just den typ av misslyckad arbetsmarknadspolitik som tagit oss till situationen i dag. Regeringen å sin sida bollar över frågan till arbetsgivarna när den föreslår att företagen ska ta ansvar för att träna upp fler ungdomar.

Politikerna läser alltså mismatchen ”som fan läser bibeln”. De tolkar in vad som passar dem själva, istället för att ta problemet på allvar och tolka in det som passar de unga arbetslösa och företagen bäst.

För att minska mismatchen är det arbetsmarknadspolitiken som behöver ändras. Anställningsskyddets behöver bli mer flexibelt, så att unga som visat sig lämpade för ett arbete kan få stanna även när företag drar ner på personal. Samarbetet mellan skola och näringsliv behöver bli bättre, så steget in i arbetslivet underlättas. Det behöver ske en rejäl upprensning i floran av arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen måste utsättas för konkurrens och fler privata aktörer tillåtas, så att fler krafter och idéer får i uppdrag att lösa arbetslöshetsproblematiken. Vi behöver startlöner som kan ge unga och nyanlända utan erfarenhet jobb – inte lönemurar som stänger dem ute.

Mismatchen har också övergripande samband med det lokala företagsklimatet – de regioner som har ett bättre företagsklimat har också ett mindre glapp mellan arbetslöshet och lediga platser. Även lokalpolitiker kan alltså göra mycket för att minska mismatch i sin region. De kommuner som företagen rankar som bäst på lokalt företagsklimat bör användas som inspiration och goda exempel.

Mismatch är ett allvarligt problem, som förtjänar en seriös debatt. Om det slutar vid ett nytt modeord gynnar det möjligen Svenska Akademin. Men det är knappast någon hjälp för den som varit arbetslös länge, eller för den som tröstlöst letar efter en kompetent sökande i ansökningar från människor med fel profil.

Nyheter

NYHET Publicerad:

Ömsom vin, ömsom vatten i radions forskningsdebatt

KOMMENTAR Radions forskningsdebatt lämnade två besked. Det krävs fler reformer för att Sverige ska bli en forskningsnation av rang, att långsiktigheten måste öka inom forskningspolitiken. Ändå är det svårt att komma ifrån intrycket att debatten var introvert och saknade ett globalt perspektiv, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friskolor tar ekonomiskt ansvar

KOMMENTAR Friskolesektorns "övervinster" är en myt, visar Svenskt Näringsliv i en ny rapport. ”Resultaten visar istället att friskolornas lönsamhet är väsentligt lägre än i tjänstesektorn som helhet, att friskolesektorn betalar en rimlig andel av sitt överskott i skatt och att nivån på aktieutdelningen till ägarna är lägre än för jämförbara branscher”, skriver Anders Morin och Claes Norberg.
NYHET Publicerad:

Stora utmaningar väntar EU:s nye forskningskommissionär

KOMMENTAR Portugisen Carlos Moedas tar hand om forskningsportföljen i den nya EU-kommissionen. Näringslivet har höga förväntningar på den nye kommissionären. Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och utvecklingsfrågor, hoppas på en omfördelning av EU:s budget från jordbruks- och regionalstöd till forskning.
NYHET Publicerad:

Bra lärare viktigare än fler lärare för att höja skolresultaten

RAPPORT De länder som presterar bra enligt PISA-mätningen har ofta större klasser än Sverige och högre topplöner för de bästa lärarna. Dessutom leder konkurrens mellan olika skolor till bättre utbildningseffekter. Det är några av slutsatserna i en ny rapport på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Starkare krona försämrar förutsättningarna för exportföretagen

KOMMENTAR Riksbanken meddelade i morse att reporäntan ligger kvar på 0,25 procent, vilket var i linje med förväntningarna. Å ena sidan är nu tillväxtutsikterna i närtid något sämre än tidigare och Riksbanken reviderar därmed ned sin prognos för BNP-tillväxten. Å andra sidan har inflationsutfallen under sommaren varit något starkare än Riksbanken förväntat sig. Vissa bedömare hade dock räknat med en marginell sänkning av reporäntan, skriver Jimmy Boumediene, prognosansvarig.
NYHET Publicerad:

Så får invandrade akademiker jobb snabbare

KOMMENTAR Inför ett centralt system för bedömning av utländsk högre utbildning och släpp in privata aktörer, som vid sidan om arbetsförmedlingen, guidar invandrade akademiker till jobb. En snabbare etableringsprocess skulle ge stora samhällsekonomiska vinster, skriver utbildningsexperterna Tobias Krantz och Mikaela Almerud.
NYHET Publicerad:

Sveriges konkurrenskraft på efterkälken

KONKURRENSKRAFT Svensk ekonomis konkurrenskraft försämras ytterligare jämfört med andra länder enligt en årlig rapport från World Economic Forum. Sverige har fallit från en sjätte plats förra året till en tionde plats och ligger därmed efter länder som Finland, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.
NYHET Publicerad:

S jobbförslag håller inte måttet

KOMMENTAR Socialdemokraterna har satt ett ambitiöst mål att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Samtidigt saknas verkliga förslag för att nå dit i deras valmanifest. Extratjänster för långtidsarbetslösa och 90-dagarsgaranti är inte lösningen på jobbristen, även om sådana åtgärder självklart kan bidra till att dölja den verkliga arbetslösheten, skriver Ann Öberg, chefekonom.
NYHET Publicerad:

S och LO:s eftergift inte mycket värd

KOMMENTAR Enligt uppgifter i media har LO och Socialdemokraterna släppt sitt krav på så kallad arbetsmarknadsprövning för utomeuropeiska medborgare. Det är bra, men i praktiken blir den eftergiften inte mycket värd när de kräver rättsligt bindande anställningserbjudanden, skriver Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Överutbildning försämrar matchningen

KOMMENTAR Matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras. Nästan alltid föreslås från politiskt håll mer utbildning, men att bygga ut utbildningsväsendet utan att koppla det till arbetsmarknadens förutsättningar har oförutsedda och påtagliga negativa effekter, skriver Mikaela Almerud, utbildningspolitisk expert, och Patrick Krassén, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

"Välkommet att Alliansen lyfter företagarfrågorna"

KOMMENTAR Företagarfrågorna har spelat en alldeles för liten roll i valrörelsen hittills. Det är därför bra att Alliansen lyfter dessa frågor i sitt valmanifest. Ska det bli nya jobb i den omfattning som behövs är det viktigt att det skapas goda förutsättningar för dem som skapar jobben, skriver chefekonom Ann Öberg.
NYHET Publicerad:

Resurser i välfärden – vi reder ut begreppen

KOMMENTAR I dag satsas det mer resurser än någonsin till vård, skola och omsorg. Därmed inte sagt att det inte finns problem att lösa i välfärden. Men det är problematiskt att det i sakfrågan om resurser förekommer missvisande påståenden. I denna kommentar görs ett försök att reda ut begreppen, skriver Mikael Witterblad, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skattehöjningar riskerar stoppa återhämtningen

KOMMENTAR KI bedömer att det behövs 120 miljarder kronor i skattehöjningar för att överskottsmålet ska uppnås. Svenskt Näringsliv delar inte den bedömningen, skriver Ann Öberg, chefekonom.
NYHET Publicerad:

Visstidsanställning leder till fast jobb

KOMMENTAR Fackföreningsrörelsen och Socialdemokraterna krokar arm i strävan att begränsa eller rent av slopa möjligheten till allmän visstidsanställning. Det kommer att leda till färre jobb och priset betalas av de svagaste på arbetsmarknaden, skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Dags att hitta ut ur välfärdslabyrinten

KOMMENTAR Tonläget i välfärdsdebatten är bitvis högt. Diskussionen kretsar kring skandaler och övervinster. Undersökningar visar att privata företag levererar god kvalitet. Samtidigt vet vi att ersättningen är densamma som till kommuner och landsting och att marginalerna ofta är små, skriver Mikael Witterblad, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Fler friskoleelever ger bättre kunskaper

KOMMENTAR I UR-programmet ”Världens bästa skitskola” påstås att rätten att välja skola har lett till sämre kunskapsresultat. Tobias Krantz och Fredric Skälstad hävdar motsatsen och pekar på att forskning visar att fler elever i friskolor leder till högre kunskapsresultat.
NYHET Publicerad:

Illavarslande förslag från S och MP

KOMMENTAR Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvinga företag som vunnit en upphandling att ta över personalen i den upphandlade verksamheten. Förslaget förändrar i grunden förutsättningarna för företagen och får negativa konsekvenser för de anställda, skriver Lars Gellner, expert på arbetsrätt.
NYHET Publicerad:

Starkt stöd bland företagen för ordningsomdömen

KOMMENTAR Redan i juni föreslog Näringslivets forskningsberedning att Sverige borde införa ett modernt ordningsbetyg. Tre av fyra medlemsföretag i Svenskt Näringsliv säger ja till ett sådant omdöme.
NYHET Publicerad:

Kompetenta ägare stängs ute

KOMMENTAR Socialdemokraterna tänker ställa en rad långtgående krav på friskolorna om de kommer till makten. Om möjlighet till nyetablering stängs, hindras också nytänkande och utveckling. Ett tioårigt tidskrav på ägande kan leda till att nödvändigt nytt investeringskapital i friskolor stoppas.
NYHET Publicerad:

Regler för investeringsskydd nyttiga och nödvändiga

KOMMENTAR I samband med debatten om ett eventuellt frihandelsavtal mellan EU och USA har frågan om regler för investeringsskydd blivit het. Sådana regler påstås inskränka staters möjlighet att lagstift för det allmännas bästa, och därmed hota demokratin. Inget kan vara mer fel, skriver Olof Erixon, ansvarig internationell handelspolitik och offentlig upphandlingslagstiftning.