Varje år sammanställer OECD ett index med medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita relativt genomsnittet i OECD.
Den så kallade välståndsligan är ett Index som visar värdet av produktionen samt hur stor köpkraft per invånare denna produktion ger upphov till i de olika länderna relativt OECD-snittet. Den inte bara visar värdet på produktionen, utan tar även med förändringar i priser på olika varugrupper, och därför värdet på det som kan konsumeras för produktionen.
Det finns en allmän uppfattning i debatten att Sverige klarat krisen betydligt bättre än jämförbara länder. Nya siffror från OECD visar dock att Sveriges köpkraftsjusterade BNP per capita sjunkit relativt OECD-snittet efter krisen.
Efter att ha legat 11 procent över snittet 2007 halkade Sverige till 9 procent över snittet år 2008 och till 7 procent över snittet år 2009. Det gör att Sverige åker ner från en delad nionde plats 2007 till elfte plats både 2008 och 2009 bland de 30 OECD-länderna.
Sverige har backat trots att landet i många avseenden haft bättre förutsättningar att möta den internationella finanskrisen än många andra länder. I Sverige har emellertid krisåtgärderna i första hand varit inriktade på ökat arbetsutbud och överföringar till kommuner och landsting. Samtidigt har oppositionen utlovat väsentliga skattehöjningar.
I flera av de länder som har klarat sig bättre under krisen har det funnits en större politisk enighet kring krisåtgärder som dels stärker företagens vilja och möjligheter att investera, dels tidigarelägger planerade offentliga investeringar vilket stimulerar på kort sikt och stärker de offentliga finanserna på längre sikt.
Efter att 1970 ha legat på fjärde plats i välståndsligan har Sverige gradvis närmat sig OECD-snittet efter att ha haft låg tillväxt under 70- och 80-talet, samt en allvarlig bankkris på 90-talet. Trots en positivare ekonomisk utveckling sedan mitten av 90-talet har Sverige inte klarat av att återta den tätposition man hade 1970, vilket är Svenskt Näringslivs långsiktiga mål. Det ska också nämnas att OECD-siffrorna är preliminära och kan ändras. De senaste åren har dessa justeringar dock sällan påverkat Sveriges placering I rangordningen.
