Uppdaterad miljölagstiftning efterfrågas

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Lagar och regler på miljöområdet måste uppdateras för att hantera dagens problem. Annars riskerar vi att företag med miljöprofil väljer att växa utomlands eftersom miljölagstiftningen motverkar deras utveckling i Sverige. Och vi missar chansen att sprida våra gröna innovationer.

I förra veckan kunde man läsa om att en företagare som köpt ett organisationsnummer kan bli ansvarig för någon annans 30 år gamla miljöskuld. Det följer av principen att ”förorenaren betalar”. Att det inte är företagaren som förorenat är ointressant enligt lagen. Företag tvingas att rena redan rent vatten, att betala miljontals kronor i böter för administrativa misstag eller uppmanas att stänga verksamheten på grund av miljöproblem som de inte rår för. Myndigheter och domstolar anser sig skyldiga att bedöma barns lek, flaggning och vedklyvning som miljöfarlig verksamhet. Allt med stöd av miljölagstiftningen.

Detta kan tyckas absurt men är en konsekvens av att lagar och regler inte är utformade för att hantera dagens problem. De senaste 40 åren har svenska företag minskat sina utsläpp dramatiskt på de flesta områden. Vår miljösituation påverkas idag i högre grad av omvärlden. Drygt 90 procent av nedfallet av sura gaser kommer från andra länder. Utsläppen av närsalter och metaller till Östersjön kommer till ca 90 procent från andra länder. De största miljöutmaningarna kan vi med andra ord inte lagstifta bort utan är beroende av internationell samverkan.

Från politiskt håll försvaras dock ofta lagstiftningen som nödvändig. Konstiga beslut sägs vara undantag och bero på myndigheternas bedömningar. Likväl är det lagstiftningens utformning som ger förutsättningarna för besluten. Ett talande exempel är vindkraften. Två regeringar, en socialdemokratisk och en borgerlig, har använt varsin mandatperiod till att underlätta för vindkraftsetableringar utan några egentliga resultat. På åtta år har man alltså inte lyckats utforma regler som leder till målet, att få en snabbare och lättare hantering.

Verkligheten idag är att företag flyttar verksamheter till andra länder för att miljöprövningen i Sverige är överdrivet byråkratisk och att innovativa företag med miljöprofil väljer att växa i andra länder eftersom miljölagstiftningen motverkar deras utveckling i Sverige. Detta är allvarligt. Vi kan i Sverige visa att effektiviseringar och teknikutveckling ger god effekt. Men det kräver en lagstiftning som uppmuntrar innovationer och tillväxt i företagen.

För att nå dit behövs en översyn av miljölagstiftningen som helhet och en rad konkreta lagstiftningsförändringar. Grundläggande regler om rättssäkerhet på miljöområdet behöver ändras. Det kan inte vara rimligt att företagare måste bevisa sin oskuld på det sätt som sker idag eller utlämnas till godtycklig behandling från myndigheternas sida. Reglerna om ansvaret för miljöansvar behöver ses över, bland annat så att inte den situation som beskrevs inledningsvis uppstår, att företagare tvingas betala för andras skulder.

Även reglerna om miljötillstånd behöver förenklas. Ska vi nå målen om växthusgasreduktioner räcker det inte med att underlätta för vindkraftsetableringar. Energieffektiviseringar och andra lika viktiga projekt för att nå klimatmålen kommer inte att kunna genomföras i tid om inte generella lagstiftningsförenklingar genomförs. En första åtgärd skulle kunna vara att realisera det förslag som regeringen själv lade fram om miljökonsekvensbeskrivningar men sedan drog tillbaka före valet. Näringslivet har tidigare bidragit med konkreta förslag och vill även fortsättningsvis bidra med förslag till hur man bättre uppnår miljönytta utan att samtidigt försämra villkoren för näringslivets utveckling.

Om talet om att Sverige ska ha en grön tillväxt ska bli mer än bara prat behöver våra politiker vara beredda att föra en seriös diskussion, där behovet av förändring av rådande system inte slentrianmässigt avfärdas som utslag av bristande engagemang för god miljön. Våra resurser måste läggas där vi faktiskt kan uppnå miljönytta.

Nyheter

NYHET Publicerad:

Svårbegriplig invändning mot fritt vårdval

KOMMENTAR Det kommunala självstyret är en bra princip. Men den ska användas till just sådana beslut som bäst avgörs av lokala och regionala politiker. Dit hör inte beslutet om vilken vårdcentral vi ska gå till när vi blir sjuka, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Lärdomar från 94 fortfarande gångbara

KOMMENTAR Tre underliggande faktorer gör att människor röstar nej: en allmän oro för förändringar, motstånd mot överheten och rädsla för det främmande. Det skriver vice vd Lars Göran Johansson med anledning av EU-omröstningen för två decennier sedan.
NYHET Publicerad:

Missriktad kritik mot vårdvalet

KOMMENTAR Riksrevisionen riktar hård kritik mot det obligatoriska vårdvalet i en ny rapport. Svenskt Näringsliv anser att kritiken är missriktad. Bristerna handlar snarare om landstingens styrning än vårdvalet i sig, anser Mikael Witterblad, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Dags för energikommission värd namnet

KOMMENTAR Regeringen har inlett med att fatta ett antal beslut som får stora konsekvenser för Sveriges elförsörjning och näringsliv, utan att de har gjort en grundläggande helhetsanalys. Det här duger inte Stefan Löfven – dags för en energikommission värd namnet, skriver Annika Lundius, vice vd och Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen behöver förändras i grunden

KOMMENTAR Mikael Sjöberg, GD på Arbetsförmedlingen, skriver idag på DN:s debattsida om åtgärder för att återskapa förtroendet för myndigheten. Det är positivt att AF:s ledning har en probleminsikt om myndighetens förtroendekris och eftersatta utveckling med arbetsgivarkontakter. Från arbetsgivarsidan har vi länge varit tydliga med att Arbetsförmedlingen i sin nuvarande utformning inte lyckas med det som måste vara grunduppgiften, jobbförmedlandet.
NYHET Publicerad:

Låt företagen behålla sina pengar

KOMMENTAR Låt företagen behålla sina pengar, så att de kan utveckla nya affärsidéer, istället för att tvingas gå till staten och begära stöd, skriver Tobias Krantz i en kommentar till närings- och innovationsminister Mikael Dambergs (S) debattartikel i Dagens Industri.
NYHET Publicerad:

Regeringen väljer rätt väg om sjuklönekostnader

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen har tänkt om och valt rätt i fråga om företagens sjuklönekostnader. Regeringen har lyssnat på företagen och kommer i budgeten ta med Alliansens förslag om ett nytt förbättrat skydd mot höga sjuklönekostnader, riktat främst till mindre företag.
NYHET Publicerad:

"Att höja marginalskatten vore direkt ohälsosamt"

KOMMENTAR Regeringen vill höja världens redan högsta marginalskatt ytterligare. Om detta genomförs blir det så allvarliga skadeverkningar för ekonomin att det knappt skulle ge några ökade skatteinkomster alls; i stället riskerar skatteinkomsterna till och med att minska.
NYHET Publicerad:

Begränsningar av visstid ger färre jobb

KOMMENTAR Flera fackförbund har drivit frågan om att begränsa möjligheten för företag att använda visstidsanställningar intensivt under de senaste åren. Detta trots att det saknas belägg för att visstidsanställningar missbrukas på den svenska arbetsmarknaden. Tvärtom visar statistik från SCB att visstidsanställningar är vägen till jobb för arbetslösa.
NYHET Publicerad:

Välj rätt om sjuklönekostnaderna, S och MP!

KOMMENTAR För mindre företag kan sjuklönekostnader vara ett stort bekymmer. Att trots små marginaler klara både lön till sjukfrånvarande och att hålla produktion och leveranser i gång är ofta tufft. Socialdemokraterna inser att det nuvarande systemet inte fungerar. Men deras förslag riskerar att göra ont värre, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

"Höjda skatter riskerar att bryta uppgång"

KOMMENTAR Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i världen. Samtidigt ökar oron i omvärlden. Att i det läget bedriva en åtstramande skattepolitik med höjda inkomstskatter och arbetsgivaravgifter riskerar att bryta uppgången i ekonomin innan den ens kommit igång. Regeringen bör i stället släppa överskottsmålet och satsa på en aktiv finanspolitik.
NYHET Publicerad:

Världens högsta marginalskatt blir ännu högre

KOMMENTAR Förslaget om att höja den högsta marginalskatten kommer att förstärka Sveriges särart när det gäller hård beskattning av arbete. Med förslaget höjs den högsta marginalskatten från nuvarande 57 procent till 60 procent. Siffrorna gäller vid genomsnittlig kommunalskatt. För den som bor i en högskattekommun kan förslaget innebära en marginalskatt på 63 procent.
NYHET Publicerad:

Fyra dyra pålagor på jobben

KOMMENTAR Fyra olika förslag från den nytillträdda regeringen höjer skatterna på arbete med 16 miljarder kronor redan nästa år och ännu mer därefter. Förslagen slår för det första mot nyckelpersoner på arbetsmarknaden, för det andra mot yrkesgrupper som ingenjörer, lärare, poliser och erfarna sjuksköterskor, för det tredje mot arbetande pensionärer och sist men inte minst blir ungdomsjobben dyrare.
NYHET Publicerad:

Subventioner skapar snedvriden elmarknad

KOMMENTAR Ett stort ansvar vilar på den nya regeringen att skapa en kostnadseffektiv energipolitik. Kompromisser om mer subventioner till förnybar el skapar bara en dysfunktionell elmarknad. Det skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor, som vill se en energikommission som tar ett helhetsgrepp om frågan.
NYHET Publicerad:

Mycket aktuellt på immaterialrättens område

KOMMENTAR Det är många förändringar aktuella inom immaterialrätten för närvarande. Patrick Krassén, ansvarig för immaterialrättsfrågor vid Svenskt Näringsliv, redogör för några viktigaste av dem och var i processen vi befinner oss.
NYHET Publicerad:

LO gör orimliga jämförelser med lönerna på 1930-talet

KOMMENTAR I en ny rapport gör LO helt orimliga jämförelser med lönerna på 1930-talet.  Sedan dess har många yrken försvunnit och andra kommit till. De yrken som finns kvar har praktiskt taget alla förändrats i grunden. Ett arbetaryrke idag är något helt annat än för 80 år sedan. Samma sak gäller för tjänstemän. De tjänstemän som ingår i lönejämförelsen är idag ofta akademiker och har lång högskoleutbildning. Så var det inte på 1930-talet, skriver Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ömsom vin, ömsom vatten i radions forskningsdebatt

KOMMENTAR Radions forskningsdebatt lämnade två besked. Det krävs fler reformer för att Sverige ska bli en forskningsnation av rang, att långsiktigheten måste öka inom forskningspolitiken. Ändå är det svårt att komma ifrån intrycket att debatten var introvert och saknade ett globalt perspektiv, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friskolor tar ekonomiskt ansvar

KOMMENTAR Friskolesektorns "övervinster" är en myt, visar Svenskt Näringsliv i en ny rapport. ”Resultaten visar istället att friskolornas lönsamhet är väsentligt lägre än i tjänstesektorn som helhet, att friskolesektorn betalar en rimlig andel av sitt överskott i skatt och att nivån på aktieutdelningen till ägarna är lägre än för jämförbara branscher”, skriver Anders Morin och Claes Norberg.
NYHET Publicerad:

Stora utmaningar väntar EU:s nye forskningskommissionär

KOMMENTAR Portugisen Carlos Moedas tar hand om forskningsportföljen i den nya EU-kommissionen. Näringslivet har höga förväntningar på den nye kommissionären. Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och utvecklingsfrågor, hoppas på en omfördelning av EU:s budget från jordbruks- och regionalstöd till forskning.
NYHET Publicerad:

Bra lärare viktigare än fler lärare för att höja skolresultaten

RAPPORT De länder som presterar bra enligt PISA-mätningen har ofta större klasser än Sverige och högre topplöner för de bästa lärarna. Dessutom leder konkurrens mellan olika skolor till bättre utbildningseffekter. Det är några av slutsatserna i en ny rapport på uppdrag av Svenskt Näringsliv.