Det handlar om politiskt styrda och politiskt ledda näringslivsinitiativ av olika slag. Begreppet ”investeringar” omhuldas nu såväl inom regeringen som inom oppositionen. Det är sällsamt att dessa drömmar om gångna tider lever kvar i en tid då näringslivet är internationellt, då EGs regelverk vad gäller statsstöd till företag är tufft och där över huvud taget den sortens gammaldags manipulering av företagsvillkor är utmönstrat som ineffektivt.
I den socialdemokratiska motionen med anledning av vårbudgeten finns förslag om en korporativistisk kompetenskommission som enligt förslaget skulle spendera en miljard av skattebetalarnas pengar nästa år. I motionen finns också ett da capo på det gamla socialdemokratiska förslaget om forskningsstöd och riskkapital till av s-politikerna utvalda s k framtidsbranscher.
Svenska staten är också under Alliansregeringens femte år den störste ägaren på börsen. Nu har riksdagen fattat beslut om Inlandsinnovation, ett statligt riskkapitalbolag som ska ha sitt säte i Östersund och som ska sätta sprätt på 2 miljarder kronor. Det är beklagligt att den politiska dynamiken driver fram denna typ av så kallade satsningar. Erfarenheterna av staten vare sig som företagare eller som investerare är inte särskilt goda.
Företag som kan tänkas bli mottagare av stödpengar och även kanske deras organisationer har säkert inte så svårt att för sig själva motivera varför det vore rätt att gynnas på detta sätt även om det snedvrider konkurrensen. Men för näringslivet och dess organisationer är det givetvis av vikt att hålla en klar och principfast gränslinje mot denna nygamla typ av sammanblandningsekonomi. Kreativiteten kan av och till vara stor på båda kanter när det gäller att komma upp med fiffiga påhitt som sägs lösa än det ena och än det andra. Men att slösa med skattepengar är aldrig långsiktigt klokt.
Så kvar står att landet mår bäst av att näringslivet och dess företagsamma människor ägnar sig åt att utveckla sin verksamhet och skapa välstånd och det politiska systemet åt att skapa de grundläggande förhållanden som ett framgångsrikt näringsliv kräver: vettiga regleringar och skatter och fokus på samhällets grundläggande uppgifter typ rättsväsende och utbildning. Vi måste vara på vakt mot sammanblandningsekonomin.
