Elever i friskolor presterar bättre

Idag går 90 procent av grundskoleeleverna i kommunala skolor. För näringslivet är det av avgörande betydelse att dessa elever redan i grundskolan får tillräckliga baskunskaper, och lär sig kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga som grund för vidare studier och yrkesverksamhet. De försämrade resultaten i grundskolan framför allt i matematik och naturvetenskap, och de stora skillnaderna mellan kommuner i utbildningsresultat, riskerar att leda till en sämre utbildad arbetskraft, som också drabbar näringslivet. Men ett ljus i mörkret är friskolornas prestationer.

Svenskt Näringsliv har låtit utföra en unik undersökning som jämför elevernas meritvärden (sammanlagda slutbetyg) och resultat från nationella provet i matematik i årskurs nio mellan fristående och kommunala grundskolor. Alla elever som slutade årskurs nio år 2006 ingår. Resultatet är uppseendeväckande och visar på stora skillnader. Friskoleeleverna har högre meritvärden och resultat på matematikprovet. Meritvärdet är 42 poäng högre för en friskoleelev jämfört med en elev med samma bakgrund i kommunal skola. Det genomsnittliga meritvärdet samma år var 205 poäng. När matematikprovet används som mått är skillnaden 3,7 poäng, även om resultatet här är något mer osäkert till följd av ett visst bortfall. Medelvärdet var där 11,0 poäng.

I den statistiska analysen har vi neutraliserat bl a för individuella skillnader vad gäller kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven har utländsk bakgrund.

Undersökningen visar även att orsakssambanden går åt båda håll, dvs. både att skolformen påverkar betygen men också att betygen påverkar val av skolform, alltså att friskolor i högre utsträckning drar till sig högpresterande elever. Den senare effekten har vi så långt möjligt neutraliserat.

Genom att vi samtidigt med meritvärdet undersökt resultaten på nationella provet i matematik, där möjligheterna för lärarna att sätta för ”snälla” betyg är mer begränsade, erhålls en tydlig indikation på att skillnaderna mellan skolformerna inte beror på betygsinflation. Andra studier från Skolverket (2010) tyder också på att eventuell betygsinflation inte är mer utbredd i friskolor än kommunala grundskolor.

Det finns en uppfattning att förekomsten av friskolor medför att de kommunala skolorna dräneras på resurser och därför presterar sämre. Vår undersökning visar att oron för sämre prestationer i de kommunala skolorna till följd av friskolor inte är befogad. Vi finner tvärtom en svagt positiv effekt på såväl meritvärdet som provet i matematik i de kommunala skolorna om andelen friskoleelever i en kommun ökar. Om andelen ökar med 8 procent ökar meritvärdet för eleverna i de kommunala skolorna med mellan 1,3 och 3,2 poäng, och poängen i matematikprovet med 0,1 till 0,5 poäng, beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Effekterna är små och för stora växlar ska inte dras av detta. Friskolorna har också ett större bortfall när det gäller andelen som gör matematikprovet. Det finns dock inget som tyder på att de kommunala skolorna presterar sämre till följd av friskolor, tvärtom tyder våra resultat på att friskolorna bidrar till att höja nivån något även i de kommunala skolorna. Detta bedömer vi är en effekt av ökad konkurrens som slår igenom.

En delförklaring till att friskolor presterar bättre är enligt vår bedömning att dessa generellt sett är mer konkurrensutsatta. De måste för att attrahera elever och föräldrar i större utsträckning visa att de lyckas med sitt grundläggande uppdrag att förmedla kunskaper. Andra delförklaringar kan vara att friskolorna attraherar elever och föräldrar som är mer motiverade och engagerade. Detta kan också ses som en kvalitetsaspekt hos friskolorna.

För näringslivets fortsatta konkurrenskraft räcker det inte att eleverna i friskolorna presterar bra. Det måste också eleverna i de kommunala skolorna göra. Dessa borde dock kunna förbättra sig minst till friskolornas nivå. Genom lagstiftning tillförsäkras de kommunala skolorna och friskolorna lika mycket resurser. Några av de faktorer som forskningen pekar ut som kännetecknar framgångsrika skolor är tydlighet i styrning och ledarskap som framför allt inriktas på kunskapsmål, höga förväntningar på eleverna, kompetenta och engagerade lärare, extra stöd till lågpresterande elever, regelbundna uppföljningar samt ordning och reda. Den totala resursnivån har mindre betydelse, däremot är det viktigt att resurser och arbetstid i tillräcklig utsträckning används till undervisning. Duktiga lärare måste premieras lönemässigt.

Det går att förbättra den svenska skolan redan på kort sikt. Här är det kommunerna och skolorna som har ansvaret och verktygen. Friskolorna har visat att det är möjligt!

Anders Morin

Ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

Malin Sahlén

Ekonom, Svenskt Näringsliv

Faktaruta

Slutbetygen i årskurs 9 mäts i form av ett meritvärde som är det summerade betyget för 16 av elevens bästa ämnen. Varje ämne kan ge poängen 0, 10, 15 eller 20 efter betygen ”ej godkänt”, ”godkänt”, ”väl godkänt” respektive ”mycket väl godkänt”. Maximala poäng för en elev blir därmed 320. I årskurs 9 genomgår eleverna dessutom nationella prov i matematik, svenska och engelska. Samma poängskala som i ämnesbetyget används för betyget i respektive nationella prov. Maximala poäng på nationella proven är således 20, och ett medelvärde på 11 poäng på nationella provet i matematik betyder att eleverna i genomsnitt presterar något över godkänt på detta prov.