Hur kan allt under snittlön vara social dumpning?

NYHET Publicerad

Det är lika viktigt med ökad tjänstehandel som med öka varuhandel. Det ökar konkurrensen och ger mer för pengarna, betonar Jan-Peter Duker, Svenskt Näringsliv, och Jan Svensson, SH-Bygg. Men vill Byggnads inte ha någon konkurrens från utländska företag när det gäller de egna jobben - man vill ha social protektionism. Och försöker blanda bort korten med tal om social dumpning - och avser då allt under svensk genomsnittslön!

Byggnads driver sedan ett år tillbaka en hård kampanj mot företag och arbetstagare från de nya EU-medlemsstaterna. De lyckades få regeringen att föreslå övergångsregler om fri rörlighet för arbetstagare från de nya medlemsstaterna genom påståenden om risk för "social turism". Förslaget stoppades som väl är av riksdagen, och facit visar att vi inte fick någon "social turism." Nu tar Byggnads till andra medel för att stänga ute utländska arbetstagare. Deras ordförande Hans Tilly talar sig varm för att utländska företag alltid ska tvingas betala minst genomsnittliga svenska lönenivåer.

För Byggnads räcker det inte med avtalsenliga svenska löner. För Hans Tilly är allt under svensk genomsnittslön social dumpning. Med det resonemanget är hälften av de svenska arbetstagarna föremål för social dumpning, eftersom de har en lön under genomsnittet!

Tillys argumentering är också märkligt med hänsyn till att EUs utstationeringsdirektiv endast syftar till att garantera minimilönenivåer. Svenskt Näringsliv förespråkar inte social dumpning. Genom tal om social dumpning försöker Byggnads ge en vilseledande bild av situationen. Sanningen är att de vill hindra utländska företag att verka i Sverige, till och med under en kortare tid. De slåss för social protektionism – för att stoppa utländsk konkurrens – inte mot social dumpning. Svenskt Näringsliv och våra medlemsorganisationer ser positivt på en ökad tjänstehandel och är medvetna om vilka konsekvenser den kan få.

Visst kan en ökad konkurrens på byggområdet i Sverige innebära en tuffare situation för många svenska byggföretag när det gäller att hävda sig i konkurrensen. Men lösningen är inte att stänga ute utländska företag från den svenska marknaden. En välfungerande inre marknad inom EU skapar möjligheter för svenska företag att verka i andra länder. Det är bra för jobben och för den svenska ekonomin. För oss är det självklart att utländska företag ska få faktiska möjligheter att verka i Sverige. De av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer som arbetar med arbetsgivarfrågor ingår kollektivavtal. Det visar att det finns en positiv grundinställning till att reglera löner och anställningsvillkor i Sverige genom kollektivavtal.

Obalansen i konfliktreglerna gör dock att kollektivavtalen kan ha ett innehåll som gör att utländska företag inte vill teckna svenska kollektivavtal. Det gäller till exempel byggavtalet med dess otidsenliga ackordslöneregler och regler om granskningsarvoden till Byggnads. Fackliga organisationer har enligt lag rätt att vidta stridsåtgärder mot utländska företag för att tvinga på företagen kollektivavtal, även om de inte har medlemmar i företaget. Detta gäller även utländska företag som är bundna av kollektivavtal med en facklig organisation i hemlandet. Men att det är tillåtet att strejka innebär inte att det är sakligt motiverat att använda sig av strejkrätten.

I Vaxholmsfallet är företaget redan bundet av kollektivavtal med legitima fackliga organisationer i sitt hemland, däribland Byggnads systerorganisation. Här används konflikträtten utan hänsyn till uppdragets längd och vilka löner som betalas till de anställda.

Det rimmar illa med målet en ökad rörlighet för tjänster inom EU. Därför ifrågasätter vi Lex Britannia. Varför kan inte svensk fackföreningsrörelse erkänna kollektivavtal ingångna av legitima fackliga organisationer inom EU och acceptera fredsplikt för företag som är verksamma i Sverige under en kort tid? En ökad tjänstehandel är till fördel för konsumenter, skattebetalare, arbetstagare och företag. De fördelar som finns med en ökad varuhandel gäller också en ökad tjänstehandel.

Ulla Hamilton, Jan Svensson

Fler nyheter i ämnet

NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad: