Debattartikel Publicerad: 2006-10-03

Sverige behöver 500 000 nya jobb

Sverige har fått en ny regering. Den står inför precis samma stora utmaning som den förra: Att skapa ett företagsammare Sverige där fler jobbar och färre är beroende av bidrag.

Totalt står en miljon människor står utanför arbetsmarknaden. För många av dessa människor är utanförskapet och bidragsberoendet en personlig tragedi. Att en miljon försörjs genom bidrag innebär också stora offentliga utgifter. Den samlade kostnaden för arbetslösheten är faktiskt högre än kostnaden för hela sjukvården.

Resultatet är höga skatter, även för låginkomsttagare. Få industriländer beskattar arbetstagare med låga inkomster hårdare än Sverige. Skatterna innebär också att skillnaden mellan bidrag och lön för arbete blir så liten att det för många knappt lönar sig att börja jobba. Det är ett allvarligt systemfel. Att den verkliga arbetslösheten i Sverige är hög vet de flesta. Färre känner till att företagslösheten också är hög.

Jämfört med flertalet andra länder i EU har vi få företag, mätt i antal företag per tusen invånare. Ett skäl är krångliga regler som gör det onödigt svårt att starta och driva företag. Resultatet blir inte bara färre nya företag utan också färre nya jobb. Och reglerna blir allt fler. Företagens regelbörda växer varje år.

Svenskt Näringslivs Kris- och Framtidskommission har under ett års tid mött nästan tusen företagare, forskare, arbetslösa och studenter för att finna vägar ut ur krisen. Kommissionens slutsats är att Sverige behöver 500 000 nya jobb i näringslivet inom de närmaste fem åren. Det är faktiskt inte något orealistiskt mål. Flera länder har lyckats med motsvarande prestation. Men det går inte utan genomgripande reformer. Vi har mycket att lära av andra länder. Ett av dem är Danmark.

Där vågar företagen anställa. Där är det lätt både att få ett jobb och att anställa. Resultatet är en arbetsmarknad med hög rörlighet och låg arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten är exempelvis bara en tredjedel av den svenska (enligt Eurostat, maj 2006). I Sverige ligger statens stela och tunga hand i form av las, lagen om anställningsskydd, över arbetsmarknaden. För de som inte har något arbete innebär las en hög tröskel att ta sig över eftersom lagen gör arbetsgivare extra försiktiga med nyanställningar. De som inte trivs på sin arbetsplats vågar ofta inte sluta eftersom de på ett nytt jobb hamnar först i turordningskön.

Effekten blir en seg arbetsmarknad som reagerar långsamt på förändringar. Den trögheten går ut över både jobb och tillväxt. Ett annat land att lära av är Finland. Där har avskaffad förmögenhetsskatt, sänkt bolagsskatt och sänkta arbetsgivaravgifter fått fart på investeringarna. Resultatet är den snabbaste jobbtillväxten i Norden. Andra länder vågar tänka och göra nytt för att komma tillrätta med arbetslösheten. Varför skulle inte vi också klara det?

• Det måste bli lättare att vara egen! Regelkrånglet för företagare behöver minskas radikalt.
• Det måste bli lättare att anställa! Modernisera de lagar som reglerar arbetsmarknaden.
• Det måste bli lättare att ta ett jobb! Sänk skatterna så att det blir mer lönsamt att utbilda sig och att arbeta.
• Det måste bli lättare att investera! Sänk skatterna på företagande till genomsnittet i EU.

Om vi lyckas skapa 500 000 nya jobb skulle lika många människor kunna gå från bidragsberoende till att kunna leva av sitt eget arbete. Samtidigt skulle de offentliga finanserna förstärkas med över hundra miljarder kronor varje år. En genomsnittsfamilj skulle få flera tusenlappar mer varje månad.

Sverige har helt enkelt inte råd att misslyckas med att få fler i arbete.