Ett långt liv i välstånd - Livslängd, spädbarnsdödlighet och ekonomiskt välstånd

Högskattelandet Sverige hamnar ofta högt i olika rankningar av välfärd i olika länder. Detta har tagits som intäkt för att höga skatter leder till god välfärd. Två indikatorer på välfärd som används ofta är förväntad livslängd och spädbarnsdödlighet. Denna rapport visar att ett högt ekonomiskt välstånd, i form av BNP per capita, är en mycket viktigare faktor än ett högt skattetryck, när det gäller att förklara hur dessa välfärdsindikatorer har förändrats i olika länder över tid. Detta visas på tre olika sätt.

1. Redan 1960 hade Sverige högre förväntad livslängd och lägre spädbarnsdödlighet i förhållande till jämförbara länder. Och då hade vi, till skillnad från nu, lägre skatter men högre BNP per capita än andra länder. Alltså kan dagens skatter inte förklara att Sverige fortfarande rankas högt.

2. Bland 12 OECD-länder över en trettioårsperiod finns det ett positivt samband mellan BNP per capita och välfärd, men inte mellan skattetryck och välfärd.

3. En grafisk jämförelse med i stort sett alla världens länder visar att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och hög förväntad livslängd/låg spädbarnsdödlighet är högt medan sambandet mellan andelen hälsoutgifter som är i offentlig regi och välfärdsindikatorerna är mycket lågt, om ens befintligt.

Välfärdsmätningar som förbiser, nedprioriterar eller ignorerar det ekonomiska välståndet, i form av BNP per capita, gör därför ett allvarligt misstag. Mycket pekar på att en god utveckling av bruttonationalprodukten är en förutsättning för att vi ska kunna leva längre och för att fler spädbarn ska kunna överleva. Det ska man komma ihåg när olika välfärdsrankningar publiceras.