Rapport Publicerad: 2011-12-21

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften

Sverige är ett av världens forskningsintensivaste länder. Det är positivt eftersom offentliga investeringar i kunskapsproduktion utgör en viktig grund för vårt lands konkurrenskraft. År 2009 var de totala forskningsintäkterna för svenska universitet och högskolor knappt 27 miljarder kronor. Närmare 20 miljarder kronor var medel från direkta statsanslag samt statliga medel fördelade via forskningsråd, myndigheter och kommuner. Forskningen på våra svenska universitet och högskolor utgör alltså en stor samhällelig investering.

Demoskop har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en intervjuundersökning med 526 forskare och 22 personer i ledande ställning om samverkan med omgivande samhället. Syftet är tvådelat. Dels att fånga upp svenska forskares syn på nyttiggörande av forskning: Är det något som ses som viktigt? Ingår det i rollen som forskare? Det andra syftet är att öka kunskapen om forskarnas
upplevda hinder för samverkan: Finns de hos den enskilda forskaren som inte är intresserad av nyttiggörande? Eller är det universitetet och forskningssystemet i sig som utgör det största hindret?

Undersökningen visar att en stor majoritet av forskarna tycker att det är viktigt att nyttiggöra och sprida forskningsresultat. Det gäller för alla forskningsområden och oavsett om lärosätet är stort eller litet. 84 procent av de forskare som har erfarenhet av samverkan anser att samarbetet hade en positiv inverkan på forskningen. Allra mest positiva är forskarna inom humaniora. De positiva
effekter som flest forskare angav var att kunskap sprids och kommer till nytta, utökade kontaktnät utanför akademin och personlig utveckling. Nästan sju av tio angav också bättre forskningskvalitet som en viktig effekt.

Endast var tredje forskare i undersökningen ansåg att arbetsgivaren var tydlig med att samverkan är en huvuduppgift. Inom humaniora var det endast en forskare av fem som ansåg att arbetsgivaren tydliggjort detta. Trots att samverkan enligt högskolelagen är en huvuduppgift för lärosätena anser över hälften av forskarna i undersökningen att samverkan ger litet eller inget meritvärde i forskarkarriären. Inom humaniora anser 76 procent av forskarna att samverkan ger dem lite eller inget meritvärde.

Undersökningen punkterar därmed ett antal gamla myter:

"Forskare vill forska och inte samverka"
Undersökningen visar tydligt att akademiska forskare ser mycket positivt på samarbete med företag och andra externa organisationer.

"Samverkan hotar forskningens kvalitet"
Närmare sju av tio forskare i undersökningen anger ökad forskningskvalitet som en positiv effekt av samarbete med företag och andra organisationer utanför akademin.

"Humaniora är inte lämpligt för samarbete med företag"
28 procent av forskarna inom humaniora har samarbetat med företag. Av de forskare som har erfarenhet av samverkan generellt anser över 90 procent att samarbetet hade en positiv inverkan på deras forskning.

Avsaknaden av tydlighet från universitetsledningen om vikten av nyttiggörande är en avspegling av bristen på drivkrafter från det politiska systemet. För att få till ett systemskifte där fokus skiftas från resurser till resultat bör därför de direkta forskningsresurserna från staten konkurrensutsättas mot såväl kvalitet som nyttiggörande. Med förändrade ekonomiska drivkrafter kommer också
beteendet att ändras i riktning mot stärkt samverkan och starkare resultatfokus.