Rapport Publicerad: 2011-10-17

Två steg fram – ett steg tillbaka

Det finns många exempel på arbetsgivare som till följd av turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) tvingats att säga upp en stor del av den kvinnliga personalen när företaget har tvingats dra ner på verksamheten.

Vi kommer i denna skrift att möta några av dessa företag, främst från tillverknings- och verkstadsindustrin. Gemensamt för dessa är att de drabbades hårt i finanskrisens kölvatten och att de dessförinnan hade gjort strategiska satsningar för att öka mångfalden i personalstyrkan. Alla har de tyvärr också fått se sina satsningar slås i spillror när turordningsreglerna tvingat fram uppsägningar av de senast anställda, i dessa fall kvinnorna.

Mönstret återfinns när man granskar sysselsättningen uppdelat på kön i verkstadsindustrin för de senaste åren. Kvinnorna drabbades hårdare än männen. Nästan var femte anställd kvinna inom verkstadsindustrin blev uppsagd efter finanskrisen, vilket är avsevärt högre än för männen. När företagen började återanställa medarbetare innebar reglerna om företrädelserätt till återanställning, där motsvarande turordning gäller, att sysselsättningen steg snabbare för männen än för kvinnorna.

I Sverige pratar både fackförbund och politiker från alla läger sig varma för vikten av ett mer jämställt arbetsliv med plats för en mångfald av personer och erfarenheter. Att dessa ambitioner ska bli mer än vackra ord försvåras av arbetsgivarnas mycket begränsade möjligheter att påverka personalsammansättningen i samband med neddragningar. Som vi ska se i denna skrift hamnar företagens kompetensstrategier och försök att skapa ökad jämställdhet i konflikt med urordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS.

På senare år har den nationalekonomiska forskningen om anställningsskyddet och dess konsekvenser vuxit. Trots att forskarna inte är överens om allt, finns det en enighet om att ett strikt anställningsskydd för tillsvidareanställda ökar arbetslösheten i inträdande grupper, till exempel de unga. Detta konstaterades av Långtidsutredningen så sent som i januari 2011.
Betydligt mindre uppmärksamhet har hittills riktats mot arbetsgivarnas möjligheter att påverka personalsammansättningen och hur turordningsreglerna påverkar andelen sysselsatta kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher.

LAS turordningsregler begränsar företagens kompetensförsörjningsstrategier och dessutom står reglerna i konflikt med målsättningen om ökad jämställdhet på svensk arbetsmarknad. Med den nuvarande utformningen av turordningsreglerna är risken stor att de eftersträvansvärda ambitionerna om ökad jämställdhet förblir just målsättningar.