Rapport Publicerad: 2006-12-12

Växthuseffekten - Det ekonomiska läget december 2006

Sveriges ekonomi blir snabbt hetare. Hushållens ökande konsumtion borgar även nästa år för ett liknande sysselsättningslyft som i slutet av 1980-talet och i slutet av 1990-talet. Industrin får stöd av tillväxten i Asien och Europa, men hämmas av en starkare krona och en konjunktursvacka i USA. Arbetskraftskostnaderna i det svenska näringslivet har återigen stigit till de högsta i Europa. Det bäddar för en upprepning av tidigare svenska konjunkturmönster. Under en överhettning ackumuleras ett kostnadstryck som gör nästa lågkonjunktur djupare och längre.

Tillväxttakten i den inhemska delen av ekonomin har stegrats alltmer under året. I vår företagarpanel för fjärde kvartalet bekräftas detta då företagen är mer optimistiska om utfall och planer när det gäller produktion, sysselsättning och investeringar än någon gång tidigare sedan vi startade panelen det tredje kvartalet 2005.

Trots denna optimism bedömer vi att BNP-tillväxten dämpas något de kommande två åren. Den inhemska efterfrågan, med hushållens konsumtion i spetsen, tar över som draglok i ekonomin, pådrivet av en stor sysselsättningsökning. Samtidigt bromsas exporten av en svagare omvärldskonjunktur och en allt starkare krona.

Sveriges ekonomiska läge påminner i många avseenden om liknande situationer för såväl tio som tjugo år sedan. Efter en lågkonjunktur och några års konsolidering ökar hushållens konsumtion. Tillsammans med några av regeringens reformer blir tillväxten i år och nästa år sysselsättningsintensiv.

De senaste två gångerna detta hände, runt 1988 och 1998, blev uppgången kraftig. Men dessa uppgångar ledde till problem, dels uppstod bubblor på fastighets- och aktiemarknaderna och dels gav sysselsättningslyftet större utväxling på offentliga finanser i Sverige än i många andra länder, vilket användes till att ytterligare spä på efterfrågan.

Även i denna uppgång finns en påtaglig risk att obalanser uppstår som inte uppmärksammas under konjunkturuppgången, men som kan göra nästa konjunktursvacka mer utdragen och djup.

Inom industrin finns redan några tecken på det. En minskande efterfrågan från USA kan förmodligen pareras av det bättre ekonomiska läget i Europa och Asien. Men den stigande kronan försvagar konkurrenskraften något. Arbetskraftskostnaderna i det svenska näringslivet har åter blivit bland de högsta i Europa, vilket behandlas närmare i en särskild temadel i rapporten. Det finns dessutom en påtaglig risk för stora arbetskraftskostnadsökningar de kommande åren. Dessa ackumuleras över åren och kan på några års sikt ge väsentligt försämrad konkurrenskraft. Under tiden döljs problemen av höga vinster från några stora företags internationella verksamhet och från råvarubaserad industri.

Matchningen på arbetsmarknaden är ett stort problem också i denna konjunkturuppgång. Det riskerar att leda till arbetskraftsbrist och räntehöjningar långt innan stora grupper som är utanför arbetsmarknaden har kommit i arbete. Därtill kommer att många är inlåsta i förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättning).