Ungdomsarbetslöshet 22 %
Ungdomsarbetslösheten rekordhög
Den svenska ungdomsarbetslösheten uppgick till 22 procent i genomsnitt 2005. I enbart fem länder av samtliga 25 EU-länder var ungdomsarbetslösheten högre. Faktorer såsom arbetsmarknadsregleringar samt ersättningsnivåer och tillämpning i arbetslöshetsförsäkring kan påverka arbetslösheten bland ungdomar. Utanförskapet bland svenska ungdomar skildras även av att cirka 20 000 ungdomar i åldern 20-29 år för närvarande är sjukskrivna, samt att drygt 20 000 ungdomar i åldern 20-29 år är pensionerade i förtid.
Den svenska ungdomsarbetslösheten uppgick ifjol till 21,7 procent av den arbetsföra befolkningen i åldern 15-24 år, enligt Eurostats harmoniserade arbetslöshetsstatistik. Detta var en ökning med över 5 procentenheter jämfört med 2004. Endast fem länder av samtliga 25 EU-länder hade en högre ungdomsarbetslöshet 2005.
Klicka för en stor version av diagrammet
Av den länderjämförande statistiken att döma verkar det vidare finnas ett positivt samband mellan graden av arbetsmarknadslagstiftning och ungdomsarbetslöshet. I länder där det är förhållandevis enkelt att friställa personal tenderar ungdomsarbetslöshetsgraden att vara relativt låg. Detta kan exemplifieras med länder som Danmark, Irland, Storbritannien, USA och Japan, i vilka ungdomsarbetslösheten uppgår till runt tio procent. Motsatsen, det vill säga länder med rigid arbetsmarknadslagstiftning och hög ungdomsarbetslöshet, kan exemplifieras med Sverige, Frankrike, Finland, Spanien och Polen, i vilka ungdomsarbetslösheten uppgår till 20 procent eller över.
Denna hypotes styrks också av den empiriska forskningen på området. Även om det inte finns någon konsensus över huruvida en strikt arbetsmarknadslagstiftning påverkar den totala arbetslösheten eller sysselsättningen, pekar flertalet studier på att det finns ett positivt samband mellan arbetsmarknadslagstiftning och arbetslöshet bland grupper med en förhållandevis svag ställning på eller brist på erfarenhet av arbetsmarknaden. [1]
Det finns givetvis en rad andra faktorer som påverkar arbetslöshetsnivån bland ungdomar, inte minst viktigt är storleken på ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Höga ersättningsnivåer tenderar att vara korrelerat med höga arbetslöshetsnivåer för ungdomar såväl som för befolkningen i stort. Även längden på och krav kopplade till arbetslöshetsersättningen tenderar att påverka arbetslösheten. I såväl Irland som Danmark förändrades arbetslöshetsförsäkringen i detta avseende under 1990-talet. I båda länderna har den maximala längden för så kallad passiv ersättning till arbetslösa ungdomar reducerats till sex månader, vilket enligt OECD har resulterat i en minskad ungdomsarbetslöshet i båda länderna. [2]
I det perspektivet kan det vara intressant att notera att den svenska och irländska ungdomsarbetslösheten har utvecklats åt rakt olika håll de senaste tio åren. 1995 uppgick arbetslösheten bland ungdomar i åldern 15-24 år till 19 procent i båda länderna. 2005 hade ungdomsarbetslösheten sjunkit till 8,9 procent i Irland och stigit till 21,7 procent i Sverige. Utvecklingen för de båda länderna pekar på att den ekonomiska utvecklingen generellt, det vill säga ekonomisk tillväxt, tenderar att starkt påverka ungdomsarbetslösheten.
Klicka för en större version av diagrammet
Avslutningsvis är det viktigt att betona att utanförskapet bland ungdomar, precis som vad gäller befolkningen i stort, inte fullt ut kan skildras av arbetslöshetsstatistiken. Bland annat är lite drygt 20 000 ungdomar i åldern 20-29 år sjukskrivna enligt Riksförsäkringsverkets statistik. Än mer skrämmande är dock att ungefär lika många ungdomar uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Faktumet att över 20 000 ungdomar under 30 år är förtidspensionserade borde vara en rejäl varningsklocka för varje politiker som önskar se en väl fungerande arbetsmarknad och uthållig ekonomisk tillväxt i framtiden.
Klicka för en större version av diamgrammet
Klicka här för en större version av diagrammet
__________________________
Fotnoter
[1] Se exempelvis:
Scarpetta, S. (1996), Assessing the Role of Labour Market Policies and Institutional Settings on Unemployment: A Cross-Country Study, OECD Economic Studies, no. 26, 1996/1.
Nickell, S. och R. Layard, (1999), Labor Market Institutions and Economic Performance. i: Ashenfelter, O., Card, D., Handbook of Labor Economics. and : Elsevier Science, North-Holland.
OECD (1999), Employment Outlook, Paris.
[2] Grubb, D. (2000), Eligibility Criteria for Unemployment Benefits, OECD Economic Studies No. 31, 2000/II.
Relaterat material
-
2006-11-20 Fråga/ProjektReformera Lagen om anställningsskydd
-
2009-09-14 Fråga/ProjektMinska Ungdomsarbetslösheten i Sverige
