Temablad Publicerad: 2009-03-02

En arbetsrätt för trygghet

Vad vill Svenskt Näringsliv?

Trygghet i anställningen ges av konkurrenskraftiga företag som kan och vill erbjuda anställning. Arbets-rättsreglerna måste stimulera till att starta, driva och utveckla företag. Arbetsrätten ska decentraliseras genom att det blir möjligt att ta hänsyn till förhållandena hos det enskilda företaget och i olika branscher. Detta är inte minst viktigt för de små företagen.

Det ska vara möjligt att i ökad utsträckning komma överens direkt med medarbetarna, utan hinder av lag-stiftning och centrala kollektivavtal. Arbetsgivaren ska leda och fördela arbetet och organisera verksamheten. Det ska vara lätt att anställa och anpassa verksamheten till olika marknadsförutsättningar. Samtidigt ska skyddet för anställda mot godtycklig behandling vara tydligt.

Hur ser det ut idag?

Arbetsrätten i form av lagar och kollektivavtal är mycket omfattande. Reglerna är svåra att tillämpa och medför betydande kostnader för företagen. Arbetsgivarens arbetslednings- och affärsledningsrätt har kraftigt inskränkts.

Arbetsrätten är omodern, utformad efter gårdagens förhållanden. Det stora industriföretaget är modell. Vare sig dagens tjänstesamhälle eller småföretagens speciella förutsättningar beaktas. I anställningsskyddslagen finns de centrala reglerna för anställning. De bygger på synen att trygghet i arbetslivet är en tillsvidareanställning på heltid och att tryggheten ökar med längre anställning. Såväl anställningsform som turordning vid uppsägning och återanställning bygger på detta synsätt. Arbetsrätten försvårar rörligheten på arbetsmarknaden. Vid byte av arbetsgivare byts en upparbetad plats i turordningen mot en sämre och därmed mer riskfylld placering hos en ny arbetsgivare. Viljan hämmas hos sjukskrivna att byta till ett ur medicinsk synpunkt bättre arbete hos en annan arbetsgivare. Vid övertalighetssituationer är den fortsatta verksamheten beroende av en allt äldre personals insats och förmåga. Nyrekrytering av ung, välutbildad personal försvåras. Resultatet blir en hög arbetslöshet hos unga. Inlåsnings- och utestängningseffekter drabbar även invandrare, långtidsarbetslösa och andra grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det nuvarande kravet på saklig grund för uppsägning är för strängt. Det gäller främst olika fall av misskötsamhet och illojala beteenden.

Vad krävs?

• Gör det möjligt att välja om en anställning ska gälla tills vidare eller för begränsad tid.
• Kravet på saklig grund för uppsägning av personliga skäl mjukas upp. Större hänsyn kan tas till förhållandena på arbetsplatsen och den fortsatta verksamheten.
• Turordningsreglerna avskaffas eller modifieras genom att de anställdas individuella kompetens tillmäts stor betydelse.
• Småföretagens möjlighet att undanta två personer från turordningen byggs ut.
• Företrädesrätten till återanställning avskaffas.
• Möjligheten att komma överens direkt mellan företaget och medarbetarna om villkoren för anställningen ökas.