Temablad Publicerad: 2006-09-22

Fri tjänstehandel ger bättre tillväxt och ökad välfärd

Vad vill Svenskt Näringsliv?

Svenskt Näringsliv vill att tjänstehandeln ska öka markant så att den blir jämförbar med tjänstesektorns storlek i Sverige. Hinder som begränsar gränsöverskridande handel med tjänster inom EU måste tas bort. WTO-länder måste öka marknadstillträdet för utländska tjänsteleverantörer. Statsstöd och skyddsklausuler måste minskas kraftigt.

Hur ser det ut idag?

Sverige är ett av världens mest utrikeshandelsberoende länder. Vår ekonomiska situation och vår möjlighet att öka tillväxten, och därmed välfärden för alla svenskar, beror på våra företags möjligheter att sälja och köpa varor och tjänster på den internationella marknaden. EU:s inre marknad är vår viktigaste marknad.

Tjänstesektorn är i alla utvecklade länder, och inte minst i Sverige, en allt viktigare del av ekonomin. Den svarar för cirka 70 procent av BNP och arbetstillfällena i Sverige. Däremot släpar fortfarande det internationella utbytet av tjänster kraftigt efter. Av den totala världshandeln är bara cirka 20 procent tjänster och även inom EU svarar utbytet av tjänster mellan medlemsländerna fortfarande bara för ca 25 procent av det totala utbytet.

Det finns en stor outnyttjad potential för en ökad tjänstehandel, såväl inom EU som globalt. Denna potential stoppas idag av en mängd handels- och etableringshinder, skråtänkande och hinder för tjänsteutövares rörlighet. Härmed hindras den ökade tillväxt som Sverige och övriga EU-länder så väl behöver för att säkerställa och utveckla välfärden för sina medborgare.

I januari 2004 lämnade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om tjänstehandel. I sak är det egentligen inget nytt. De principer, rättigheter och skyldigheter som direktivet lyfter fram, är redan väl etablerade i vår gemensamma rättsordning. Problemet är att inte något EU-land levt upp till detta hittills. Svenskt Näringsliv välkomnar därför EU-kommissionens förslag. Tjänstedirektivet är tänkt som ett steg på vägen för att få fart på tillväxtmöjligheterna inom tjänsteområdet i Europa.

Vad krävs?

Tjänstehandeln stärks genom att:

• EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv godkänns och implementeras på den inre marknaden.
• EU-parlamentarikerna får bättre information om tjänstehandels betydelse för svensk välfärd.
• systemet för GATS-åtaganden (General Agreement on Trade in Services) görs mer användarvänligt och tydligt.
• representanter för näringslivet löpande deltar i framtagandet av nya regler för tjänstehandel.