Previous Next

Temablad Publicerad: 2009-01-20

Mindre utsläpp genom ny teknik

Transporter är en naturlig del av industrins produktionskedja och en förutsättning för ekonomisk tillväxt och globalisering

– Hur kan vi åstadkomma utsläppsminskningar från transporter med bibehållen tillväxt?

Vad vill Svenskt Näringsliv?

Klimatfrågan är en stor utmaning för hela världssamfundet. Samtidigt ökar utsläppen av koldioxid från bland annat transportsektorn. Ekonomisk tillväxt och globalisering förutsätter dock transporter av personer och gods. Likaså är transporter en väsentlig och naturlig del av industrins produktionskedja. Målet kan därför inte vara att minska transporterna i sig, utan att minska utsläppen genom effektivare fordon och transportplanering. Ny och förbättrad teknik, som leder till effektivisering, kan minska koldioxidutsläppen från trafiken.

Alltså behövs teknisk utveckling av alla typer av fordon och farkoster, introduktion av flera standardiserade alternativa drivmedel samt miljöriktig körning. Ytterligare minskningar av utsläppen kräver kraftfullt utvecklingsarbete på många områden, såsom förbättrad kollektivtrafik, mer rationell logistikhantering, användning av nya IT-system samt infrastruktur som främjar effektiva kombinationer av olika transportslag. För att uppnå detta måste incitament ges.

Snarare än ensidiga införanden av skatter i Sverige förespråkar Svenskt Näringsliv ekonomiska styrmedel som är teknikneutrala och bygger på internationellt harmoniserade avtal. Styrmedel för transportsektorn bör utformas utifrån ett konkurrensneutralt globalt perspektiv där såväl företagens kostnader för transporterna som energikostnaderna bör vägas in. Det mest effektiva styrmedlet utifrån ett konkurrens- och effektivitetsperspektiv är ett globalt handelssystem.

Forsknings- och utvecklingsinsatser bör vara internationellt samordnade och lägga grunden för en utveckling av nya drivmedel och fordon. Marknadens aktörer måste i sin tur ta ansvar för att utforma de bränslen som är lämpligast ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Samhället ska inte ensidigt främja en typ av drivmedel i utvecklingsfasen.

Hur ser det ut idag?

För ett exportland som Sverige är godstransporter av stor betydelse. Vi är mer transportberoende än många andra på grund av långa avstånd inom landet och till våra marknader. Vid införande eller förändring av ett befintligt styrmedel i transportsektorn måste därför hänsyn tas till att transportbehovet i näringslivet kvarstår och att det finns få alternativ. Dessutom måste förutsättningar för effektivisering skapas genom infrastruktursatsningar i motsvarande grad.

Transportsektorn använder fossila bränslen till övervägande del. I Sverige har koldioxidutsläppen från transportsektorn ökat med 10 procent under åren 1990-2005. De utgör knappt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Då kostnaden för konventionella drivmedel ökar blir effektiviseringar och alternativa drivmedel allt mer intressanta. Tillgången på biobränsle är dock en begränsande faktor och hänsyn till detta måste tas i utformningen av styrmedlen.

Personbilstransporter

För personbilar finns numera flera olika tekniska lösningar för att minska utsläppen och försäljning av miljöbilar har ökat kraftigt de senaste åren. Utsläppen från personbilar kan ytterligare minska om fler kör diesel-, biobränsle- hybrid- eller elbilar. Biodrivmedel används till störst del för låginblandning och kan tekniskt ökas till en betydande andel. Fordonsgas har cirka 50 procent biobränsleandel och är ett intressant bränslealternativ, men distributionssystemet är dåligt utbyggt. Eldrivna personbilar är mycket effektiva i sin energiförbrukning och blir ett alltmer realistiskt alternativ. För att minska utsläppen bör samhällsbyggnaden planeras på ett sådant sätt att det stimulerar mer klimatriktiga vägval och förarbeteenden.

Godstransporter och busstrafik

Utvecklingen inom tunga fordon styrs också mot alternativa drivmedel och motortekniker. Dieselteknik med förnybart bränsle är förmodligen den intressantaste vägen för tunga fordon. Hybridtekniken kan också bli stor för exempelvis arbetsfordon, distributionsbilar och stadsbussar. För sådana fordon fungerar introduktion av alternativa bränslen bra, då man inte är lika beroende av en utbyggd infrastruktur för bränsledistribution.

Järnväg

Både person- och godstrafik på spår har fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, särskilt vid stora passagerar- och godsflöden. En hög andel eldrift bidrar ytterligare till detta. Genom ett intermodalt synsätt vid planering av transportkedjor, kan användningen av järnvägstransporter öka. Tekniska åtgärder som medger längre och tyngre tåg och effektivare omlastning i terminaler kan bidra till en sådan utveckling.

Sjöfart och flyg

Inom sjöfarten kan andra bränslen, såsom gas, användas och för flyget behöver bränslesnåla motorer utvecklas. Men främst krävs här internationella miljööverenskommelser för att undanröja snedvridning av konkurrensen.

Infrastruktur

Alla transportslag har en roll i dagens logistiksystem. Det är viktigt att främja en miljöeffektiv kombination av transportslag, där sjöfart och/eller järnväg utnyttjas för långväga transporter. Flexibiliteten som lastbilstransporterna möjliggör får samtidigt inte underskattas, liksom dess avgörande roll för kortväga transporter och som ett integrerat led i de flesta transportsystem. Infrastruktursatsningar behövs brett, både för underhåll av vägar och banor och undanröjande av flaskhalsar och för ökad kapacitet genom intermodalitet.

Vad krävs?

Tekniska möjligheter redan idag:

  • Större andel bränslesnåla bilar och hybridbilar inom personbilsflottan
  • Ökad inblandning av förnybara drivmedel
  • Fordonsgas efter utbyggd infrastruktur för gas
  • Hybridteknik för arbetsfordon, distributionsbilar och stadsbussar
  • Kommersialisering av eldrivna personbilar
  • Effektivare logistiksystem och transportplanering
  • Effektivare fordon genom minskad vikt och minskat rullmotstånd
  • Energieffektivisera genom att öka lastförmågan hos varje fordon och farkost

Styrmedel:

  • Tullar får inte förhindra introduktionen av biobaserade drivmedel
  • Statligt riskkapital för investering i anläggningar av alternativa drivmedel
  • EU och statliga forskningsanslag till utveckling av motorer och alternativa bränslen
  • Incitament till kunder som köper miljöklassat
  • På EU-nivå bör bränsleskatterna relateras till utsläpp av CO2
  • Styrmedel för transportsektorn ska vara teknikneutrala och bygga på internationellt harmoniserade avtal
  • Certifikat för andra generationens förnyelsebara drivmedel bör utredas
  • Alternativa bränslen måste kunna tillgodoräknas i kommande utsläppskrav

Övrigt:

  • Tydliga standarder för miljöklassade drivmedel
  • Beteendeförändringar i trafiken genom utbildning i eco-driving och med hjälp av tekniska hjälpmedel
  • Samhällsplanering som stimulerar minskade utsläpp från transporter

 

Ladda ner

Temabladet är kopplad till följande frågor

Ämnesord

Energi och klimat , Fördel Sverige

 

  • Svenskt Näringsliv
  • Postadress: 114 82 Stockholm
  • Besöksadress: Storgatan 19, Stockholm
  • Telefon: 08-553 430 00