Temablad Publicerad: 2009-12-07

Skatter som främjar arbete

Vad vill Svenskt Näringsliv?

Svenskt Näringsliv vill ha ett skattesystem som främjar arbete. Det måste löna sig att arbeta och betala skatt på en lön. Utbytet av att arbeta måste vara väsentligt bättre än utbytet av att inte arbeta.

Hur ser det ut idag?

Kombinationen av bidrags-, transfererings- och skatteregler påverkar drivkrafterna till arbete. Utvecklingen med bl.a. jobbskatteavdrag har inneburit att drivkrafterna stärkts, men ytterligare åtgärder behövs.

För kvalificerad arbetskraft närmar sig inkomstskatten 60 procent. Omvärlden går i motsatt riktning. En högsta nivå kring eller under 40 procent etableras i USA, Storbritannien, Tyskland, Italien m.fl. Flera nya EU-länder inför helt proportionell skatt.

Arbetsgivaravgiften i Sverige är högre än i de flesta andra länder. Avgiften belastar hela lönen, inklusive de delar som inte är underlag för förmåner. Avgiftens sammansättning ändras ständigt, vilket också understryker att den övervägande delen av avgiften i praktiken är att betrakta som en skatt.

Vad krävs?

Först behöver man åtgärda de skatter som är mest skadliga för tillväxten. I takt med att tillväxtförmågan förbättras växer skattebaserna. Då skapas utrymme att åtgärda de som står näst i tur bland tillväxthämmande skatter. Att åtgärda de omfattande skatterna på arbete kräver uthållighet och långsiktiga mål.

Inkomstskatten behöver sänkas generellt på arbete. Utformningen bör minimera marginaleffekter, dvs. stärka drivkrafterna till arbete.

Arbetsgivaravgiften behöver sänkas generellt för att underlätta efterfrågan på arbetskraft. Ett tak och en tydligare koppling mellan avgift och förmån är också nödvändigt.

Skatten på kvalificerad arbetskraft behöver sänkas för att bättre attrahera spetskompetens. Ska Sverige ha möjlighet att bli den kunskapsekonomi alla önskar måste beskattningen av kompetens göras mer konkurrenskraftig. Svenska företag måste även ges möjlighet att attrahera utländsk kompetens som är beredd att flytta till Sverige. Värnskatten bör slopas. Inkomstskatten bör därutöver bli mer platt.

Hela skatten – inklusive arbetsgivaravgift – behöver synliggöras. En tydlig redovisning har en pedagogisk betydelse. Det kan relatera hela arbetskraftskostnaden till löneutrymme och bidra till att öka insikterna hos såväl arbetsgivare som anställda. Synliggörandet bör ske frivilligt. Lagtvång kan innebära extra administration för framför allt riktigt små företagare, vilket vore olyckligt.