Niki Ekman, analyschef vid Rikspolisstyrelsen, påpekade att exempelvis processrätten har anor från första hälften av 1900-talet.
Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel, lovprisade nätet, som starkt har bidragit till att företag har kunnat växa, men han varnade för att anonymiteten tillåter illasinnat folk att slira utanför tryckfrihetsförordningen.
De två föreläsarna var också överens om att det nu krävs ett nära och väl fungerande samarbete mellan olika myndigheter.
Organiserad brottslighet var ämnet för Niki Ekman. Det är en ganska färsk term som kom till i samband med EU:s inre marknad. Man sökte då en gemensam definition av det nya fenomenet. Eftersom all handel mellan länderna skulle underlättas, så följde därav, naturligen, att gemenskapen också underlättade för kriminell verksamhet. Gränserna öppnades.
Europol är inte en operativ enhet, utan en underrättelseorganisation. Tanken var att man skulle kartlägga den organiserade brottsligheten i Europa.
En organiserad brottslighet ska enligt definitionen vara en grupp som består av minst tre personer som har ett längre samarbete över tid, Det ska inte vara en adhoc-organisation. Det ska vara fråga om allvarlig brottslighet som syftar till att vinna makt och pengar, helst både-och. Man kan också lägga till att det kanröra sig om en internationell verksamhet, gruppen ska ha en ”företagsstruktur” och de som är med ska bestämda uppgifter.
Med den här definitionen hamnar man lätt i eko-brottslighet.
Det svenska rättssystemet kommer i svårigheter. Definitionen är så vid att man inte kan vidta straffrättsliga åtgärder. ”Det är svårt att säga om det är fråga om ett samarbete”. Rättssystemet har varit fokuserat på brottstyper – det allvarligaste brottet, som ger längsta straffen, är narkotikabrott. Där kan följa de gamla rutinerna: samla bevis, åtala och döma. Organiserad brottslighet har man inom polisen talat om i bara femton år, och det tyngsta arbetet är att kartlägga.
Problemet nu är vi får in färdiga (brotts-)strukturer från länder där brottsligheten har ”växt ihop med staten under hundra år”. Brottssyndikaten behöver ”bara” se till att skaffa sig hantlangare i Sverige – för ofta en ganska kort tid. De verkliga brottslingarna kanske inte ens finns i Sverige.
”Vi lever kvar i folkhems-Sverige: något inträffar, polisen ingriper och efter åtal döms de skyldiga.”
En annan svårighet är att bovarna nu är ”multikriminella”. Det var lättare att fånga dem när de ägnade sig åt samma brott, polisen kunde se ett mönster.
Nu kan de dessutom knyta kontakter över nätet (man kanske kan tala om asociala medier), de kan scanna av vad folk skriver på Facebook och få tips om vad som kan vara stöldbegärligt och när ägaren är bortrest! Det är förvånande många som är naivt öppna med vad de har köpt, och det som överraskar mest är att de unga har ett utpräglat dåligt säkerhetsmedvetande.
Motorcykelgängen tilldrar sig givetvis rättsväsendets intresse. Kärnan i deras verksamhet, Hells Angels t.ex., är de att rent formellt är ett slags social organisation, som tar hand om sina medlemmars familjer under tiden i fängelse. Medlemmarna knyter kontakter utanför gänget och begår brott tillsammans med kriminella utanför den egna gruppen, i adhoc-grupper.
För att komma åt dessa grupper har man skapat en nationell underrättelsetjänst, som samarbetar med andra myndigheter: skattemyndigheten, försäkringskassan, med flera. Det gäller att angripa dem från alla håll.
Det som motorcykelgängen kan bistå med ”ett våldskapital”. Någon behöver hjälp och då finns mc-gängen där med sina olaga hot och med folk ”som kan slå någon på käften.”
En ny, och otäck typ av brottslighet har man börjat uppmärksamma: ett slags kidnappning där man under hot om våld tvingar någon välbeställd person att betala stora pengar för att slippa att bli misshandlad. Det kallas för ”mjuka rån”och är enligt Niki Ekman en oroande trend.
Dag Klackenberg knöt an till vad Niki Ekman hade sagt om betydelsen av internet, både positivt och negativt. Vi kan knappast tänka oss ett stort Ica eller Ikea utan internet, och Walmart i USA skulle inte ha kunnat växa sig så stort utan nätet.
Men å andra sidan: ”Det som krävs nu är att vi skapar regler för vad som får och vad som inte får skrivas på nätet.”
Hans föreläsning hade rubriken Nätet som brottsverktyg och integritetshot. Nätet i sig är givetvis inget brottsverktyg, det är neutralt, men det kan användas i brottsligt syfte.
Det nya är att man snabbt kan sprida nyheter och att man se vad konkurrenterna producerar.
Dessutom har folk i gemen vant sig vid att förbereda köp genom att kolla priser och funktioner på nätet. Nätet har blivit en självklarhet för den som söker en vara. Visserligen svarar näthandeln i sig bara för fem procent av all handel, men vissa branscher dominerar: böcker och resor, för att ta två exempel.
Men lagstiftningen har inte hängt med i den raska tekniska utvecklingen. Dag Klackenberg jämför med vad som hände för drygt 500 år sedan, när Gutenberg började trycka böcker. Allt var lugnt så länge munkar satt och producerade en bok i taget. Men när sedan inte bara bokproduktionen ökade utan också pressen växte i omfång och betydelse, då kom också kravet på en reglering av det tryckta ordet. Många länder, bl.a. Sverige, fick en tryckfrihetsförordning under 1700-talet.
Som vd för Svensk Handel har han bl.a. uppmärksammat djurrättsaktivisternas angrepp på pälsaffärer och mot köttindustrin. Det är lätt, skrämmande lätt, att via nätet trumma ihop 500 eller fler personer till en demonstration utanför en pälsaffär. Det går också att skapa en nästintill hatiskt inställning till en utvald affär, bara genom att skriva på Facebook: ”Samma sunkiga frukt- och gröntdisk som alltid”, något som drabbade en Ica-affär i Stockholm Den stackars butiksföreståndaren fick rådet av en konsult att bara ligga lågt!
Det finns ingen m otvikt när personer sprider rykten med låg eller ingen sanningshalt.
Just många pälsaffärer har råkat riktigt illa ut. I Göteborg har sju pälsaffärer tvingats ge upp, efter att ha utsatts för demonstrationer utanför sina butiker.
Mot detta står givetvis rätten till demonstration, men var drar man gränsen? Om man lyckas samla några hundra personer för att protestera mot en butik, får man då också hindra folk från att gå in i den och handla? Genom att helt enkelt stå så tätt att ingen kommer fram? Eller ska demonstranterna tillåtas vara bara på andra sidan gatan?
Han jämförde med hur det går till i gammal vanlig brottslighet. De som förbereder ett rån kan faktiskt fällas för förberedelse till brott, men det gäller inte för den här typen av demonstrationer. En viktig ingrediens är att man inte kan förtala ett företag, bara en person. Men Dag Klackenberg menar, att det som är brottsligt i verkliga livet också bör vara brottsligt på nätet.
Kärnan i det här problemet är att sändaren av ett uppviglande budskap är anonym. Läsaren vet inte vem som sitter bakom tangenterna. Och: nätets snabbhet och stora spridningseffekt är den stora skillnaden mot förr, när man möjligen hade en stencileringsapparat till förfogande.
Vi har alltså kommit till den fasen att vi måste agera. Det är dags att skapa opinion, tala med riksdagsmän för att få en lagstiftning som reglerar förhållandena på nätet.
En ny teknik kräver nya lagar. När de första bilarna rullade i Sverige fanns ingen trafikförsäkring. Men när man förstod att bilismen kunde ställa till med olyckor, då kom lagar som va anpassade till den nya tekniken. Parallellen är självklar.
Näringsidkare är skyddade i grundlagen, de har rätt bedriva sin verksam,het men hur balanserar man det skyddet med den likaledes grundlagsskyddade demonstrationsrätten?
I årsseminariet medverkade också inledarna Urban Bäckström, Svensk Näringsliv och Joakim Säll, NSD, de båda representanterna för Cybercom Security Bengt Berg och Fredrik Wallström, Claes Nilsson, chef för MUST, forskningschefen vid FHS Magnus Rantoft, samt förra årets stipendiat, Jeanette Lesslie. Årets stipendiat heter Niclas Franklin VD för säkerhetsföretaget iSE. Som en extra krydda medverkade Rolf Oward, skribent i Grönköpings Veckoblad. Moderator för fjärde året i rad var Nicklas Mattsson som också föreläste över ämnet Sociala medier – bra för affärerna.
