När Riksbanken i förra veckan lämnade besked om räntan var signalen tydlig: alltför stora lönekostnadsökningar i årets avtalsrörelse kräver snabbare och högre räntehöjningar framöver. De ekonomiska konsekvenserna för många företag av en snabbt stigande ränta kan bli allvarliga. LO:s avtalsplattform innebär ett allvarligt hot mot jobben. Utgår man från Riksbankens analysmodell för sambandet mellan löneökningar och antal jobb medför fackens krav, jämfört med Riksbankens huvudscenario för löneökningarna, att ett par hundra tusen jobb riskerar att gå förlorade.

Det finns all anledning att vara bekymrad över LO:s agerande i den nu pågående avtalsrörelsen. Deras krav på kraftiga löneökningar riskerar att knäcka den uppgång i ekonomin som nu kan skönjas och öka på den redan mycket höga arbetslösheten i landet.

I nuläget är det avgörande att företagen ges möjlighet att återhämta sig efter fjolårets extrema efterfrågefall och minskning av kapacitetsutnyttjande. Om lönekostnadsökningarna tillåts skena iväg såsom LO önskar och dessutom i otakt med omvärlden riskerar vi att hamna i en mycket besvärlig situation med en varaktigt hög nivå på arbetslösheten. Är detta verkligen ett scenario som LO önskar sig?

LO-kraven handlar om kraftiga centrala löneökningar, men också om krav på rätt till heltidsarbete och begränsningar av företagens möjligheter att använda inhyrd personal. Det är snäva medlemsintressen man vill skydda och på väldigt kort sikt. På längre sikt tjänar knappast LO-medlemmarna på att företagen får högre kostnadsökningar än Finland, Tyskland, Danmark och andra länder. Inte heller tjänar LO-medlemmarna på att deltidsanställda får gå för att andra ska arbeta heltid, eller på att företagen förlorar i konkurrenskraft på minskade möjligheter att hyra in när det behövs.

LO-kraven lever sitt eget liv, men känns inte kopplade till den verklighet som våra företag kämpar med. Det krävs en större öppenhet för vad krisen har fört med sig och för vad som krävs för att få fart på ekonomin och jobben i landet. Dessutom uppvisar man en bristande respekt för alla de hundratusentals människor som idag står utanför arbetsmarknaden. Nu går snart avtalsrörelsen in i ett avgörande skede. Är LO verkligen beredd att fortsätta driva lönekrav på i många fall över fyra procent, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att stiga mot tio procent? Om det blir så höga löneökningar som LO kräver är något fel med hur arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar.

Svenskt Näringsliv, 114 82 Stockholm | www.svensktnaringsliv.se | Tfn 08-553 430 00