Så föddes Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv bildades på våren 2001 och har på några år etablerats som den ledande företrädaren för praktiskt taget hela det svenska näringslivet. De 49 medlemsorganisationerna, arbetsgivarförbund och branschorganisationer, har sammantaget drygt 60 000 medlemsföretag med omkring 1,5 miljoner anställda.
Företag är primärt med i ett arbetsgivarförbund och/eller i en branschorganisation. Genom detta blir de också medlemsföretag i Svenskt Näringsliv, vilket ger många fördelar. Bland annat får de, genom den konfliktfond som Svenskt Näringsliv byggt upp, ett skydd mot konfliktskador. De har också tillgång till kvalificerade experter inom många viktiga områden. Förbundens och Svenskt Näringslivs förhandlare arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft, säkra arbetsfred och lösa uppkomna tvister.
Svenskt Näringsliv är näringslivets ledande opinionsbildare, något som Du på denna webbplats kommer att se många exempel på. Vi arbetar uthålligt för att förverkliga de mål som en växande företagarrörelse över hela landet formulerar. Svenskt Näringslivs vision är ”Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd”.
Denna opinionsbildning ger resultat. Några sentida exempel:
- Arvs- och gåvoskatten avskaffades efter idog opinionsbildning kring generationsskiftesproblemen i många företag.
- Företagens medfinansiering av sjukersättningen försvinner – efter flera år av kraftfullt opinionsbildning.
- Förbudet mot säsongsanställningar tas bort
- Rätt för deltidsanställda att kräva heltidsjobb förverkligas inte, också det ett resultat av opinionsbildning.
En ny organisation – för en ny tid
Även om Svenskt Näringsliv är en ung organisation har den rötter som sträcker sig tillbaka till början av det förra seklet. 1902 bildades Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, en sammanslutning av olika arbetsgivareförbund som skulle vara en motkraft till Landsorganisationen, LO. Och 1912 bildades Sveriges Industriförbund, en sammanslutning av olika industribranscher.
SAF kom att bli navet för flertalet arbetsgivarfrågor och förde under en lång period också centrala avtalsförhandlingar mot LO och tjänstemannarörelsen. Från början av 70-talet, under intryck av den våg av bland annat arbetsrättslig lagstiftning som drabbade företagen, intensifierade organisationen sin opinionsbildning.
Industriförbundet verkade genom lobbyarbete och deltagande i olika utredningar för att få så bra betingelser som möjligt.
Gränsdragningen mellan Industriförbundets uppgifter och SAFs uppgifter var inte alltid självklar. Och många företag såg det som opraktiskt och kostsamt att, som ofta var fallet, behöva vara med i båda organisationerna.
Redan på 1970-talet gjordes ett första, misslyckat, försök att slå samman de två organisationerna. I mitten av 1990-talet gjordes ett nytt försök. Men också det misslyckades.
Internationaliseringen av det svenska näringslivet och det förhållandet att det på EU-nivå finns en organisation för näringslivets intressen var förhållanden som gjorde det enklare att komma fram till ett samgående när frågan åter diskuterades under år 2000.
En nyckel till framgången den gången var också att det formellt inte kom att bli frågan om ett samgående. I stället lades båda de gamla organisationerna, det vill säga SAF och Industriförbundet ned och tillgångarna överfördes till en helt ny organisation, Föreningen Svenskt Näringsliv. Av diverse juridiska skäl som sammanhänger med den stora konfliktfonden har Svenskt Näringsliv kvar SAFs organisationsnummer, men i alla andra avseenden är det en ny organisation – för en ny tid.
