Ungefär 200 amerikanska städer har hyresreglering. Frågan har varit mycket omdebatterad. År 1989 sa Vietnams utrikesminister Nguyen Co Thach: ”Amerikanerna kunde inte förstöra Hanoi, men vi har förstört genom att hålla hyrorna mycket låga. Vi insåg att det var dumt och måste ändra politiken". I Sverige genomförs en viss marknadsanpassning av de reglerade hyrorna, medan Stockholm förblir hårt reglerad.
En av de få städer som avvecklat hyresregleringen helt är Cambridge, Massachusetts. Det skedde redan 1997 genom en folkomröstning. Men först nu kan effekterna fullt ut beskrivas. Under hyresregleringen byggdes mycket få hyresrätter, samtidigt som många hus revs. Antal hyresrätter krympte. Efter att regleringen avskaffades steg hyrorna till en början.
En gedigen studie av Henry Pollakowski som skiljer effekter av avskaffad hyresreglering från konjunktursvängningarna har visat att investeringarna i nya hyresrätter har långvarigt ökat med 20 procent (http://www.manhattan-institute.org/html/cr_36.htm). Tillgängligheten till hyresrätter har ökat. Förstahandskontrakt annonseras ut. Det var en förutsättning för att Cambridge skulle kunna locka studenter och forskare och därmed förbli en ledande universitetsstad.
Hyrorna på lägenheter som annonseras ut är lägre i städer utan hyresreglering än i städer med hyresreglering, enligt en jämförelse av William Tucker (www.cato.org/pubs/pas/pa-274.html). Vänsterekonomen Paul Krugman skrev att hyresreglering är en av de mest välförstådda frågorna bland ekonomer. 93 procent av ekonomer ansåg i en undersökning att hyresregleringen försämrar hyreshusens utbud och kvalitet. (Paul Krugman, New York Times, juni 7 år 2000).
År 2003 röstade Massachusettsborna mot att hyresreglering skulle återinföras.
Fotnot: Cambridge ligger intill Boston i USA och är främst känt som hemstad för universiteten Harvard och Massachusetts Institute of Technology (MIT). I engelska förebilden Cambridge ligger just universitet Cambridge.
