Den ekonomiska oro som präglar både USA och många länder i Europa (t ex PIGS-länderna, dvs Portugal, Italien, Grekland och Spanien) är ingen vanlig lågkonjunktur utan en strukturell kris i de finansiella systemen. Den är orsakad av att dessa stater samlat på sig mycket stora statsskulder som de nu har problem att finansiera. Obalansen i statskulden beror i sin tur på att de under lång tid lånefinansierat sina politiska reformer och sin offentliga konsumtion. I länder med god ekonomi, t ex Sverige och Tyskland, har denna konsumtion finansierats genom egen tillväxt, dvs på rätt sätt.
Eftersom de ekonomiska problemen nu är strukturella är det rimligt att anta att det kommer att ta många år att reda ut problemen. Det innebär också en belastning på de länder, t ex Tyskland och Frankrike, där flera banker lånat ut medel till problemländerna. Detta kan också komma att matta av tillväxten även i Tyskland och Frankrike och därmed minskar konsumtion och efterfrågan även i dessa länder.
På EU-nivå försöker man lösa problemen med utökade stödfonder för att undvika och motverka valutaspekulationer. Stödet ges med krav på politiska reformer. Risken att Euro-samarbetet ska upplösas finns men bedöms som låg. Tillväxten i hela Euroområdet blir dock låg, troligen -0,2 procent för 2012 och 0,5 procent 2013. I takt med att Euro-krisen fördjupas stärks andra valutor, t ex dem svenska kronan. Det gör att den minskade efterfrågan för svenska exportvaror späs på genom att svenska exportvaror blir dyrare.
Eftersom Sverige är ett extremt exportberoende land är det troligt att nedgången kommer först och blir tydligast i de exportberoende företagen. Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän, efter storstadslänen, och därmed kommer nedgången förmodligen att påverka oss på ett märkbart sätt.
Tillväxten i Sverige (BNP) bedöms bli låg, 0,2 procent 2012 och 0,9 procent 2013. När hushållen avvaktar med konsumtion på grund av den internationella osäkerheten viker även den inhemska efterfrågan. Trots att räntor och inflation kommer att fortsätta på låga nivåer kommer de tidigare optimistiska prognoserna, också för i stat, kommuner och landsting, att justeras ner. För det offentliga Sverige kommer nedgången främst att märkas genom lägre skatteintäkter. Vidare kommer arbetslösheten i Sverige troligen att fastna runt 8 procent under flera år.
I Sverige är det stora skillnader i ekonomisk utveckling mellan länen. De exportberoende länen påverkas först och mest. I det korta perspektivet ser produktion/försäljning ut att vara positiv också i Dalarna. Men prognosen pekar på att Dalarna växlar ner. I flera fall är redan orderingången lägre i många företag och även om varsel ännu inte är vanliga pågår många förberedelser. Ökade varsel kan därför inte uteslutas i Dalarna. Länets företag tror därmed på mindre investeringar och i sin tur en svagare sysselsättningsökning.
Avslutningsvis kan man konstatera att reflexmässiga krav på stora löneökningar som försämrar företagens konkurrenskraft samt dyra offentliga reformer riskerar att förvärra situationen i landet och länet. Det kan i sin tur både skynda på och fördjupa den kommande lågkonjunkturen.
