- Det är många som har nappat. För närvarande finns 145 företag på vår sändlista, berättar Kirsi Karlsson.
Hon är inköpschef i Sandvikens kommun och har en lång erfarenhet av frågor kring upphandling, från både det privata näringslivet och den offentliga sektorn.
Sandviken är en föregångare med dessa elektroniska påminnelser till företagen. Det gör att man numera i hela Sverige använder begreppet Sandvikenmodellen.
- Modellen bygger också på att själva förfrågningsmallen är enkel så att den inte ska avskräcka någon, förklarar Kirsi Karlsson.
Sandvikenmodellen kan enbart tillämpas vid direktupphandlingar, alltså då affären uppgår till maximalt 287 000 kronor. Men Kirsi Karlsson betonar att kommunen har en tydlig ambition att underlätta också de större upphandlingarna.
- Jag förstår de företagare som tycker att ramavtalen verkar väldigt komplicerade. Vi har tyvärr en tendens att skriva långa och byråkratiska texter. Det genomsnittliga antalet sidor i underlagen för upphandlingarna har ökat undan för undan, men ibland ser det värre ut än vad det i själva verket är. Hur som helst bör vi skärpa oss lite, konstaterar hon.
Hennes råd till företagen är att höra av sig till kommunens inköpskontor och ställa frågor.
- Näringsidkare frågar inte så mycket. Det är tråkigt om någon avstår från att lämna anbud för att underlaget är svårt att begripa. Vi vill förstås att så många som möjligt lämnar anbud, säger Kirsi Karlsson.
Under ett normalår brukar Sandvikens kommun genomföra mellan 70 och 80 upphandlingar med ramavtal som utgångspunkt. Antalet direktupphandlingar ligger på ungefär 100 per år. Uttryckt i pengar rör det sig om cirka en miljard. Därtill kommer entreprenader där upphandlingen, åtminstone än så länge, sköts av kommunens tekniska kontor.
Livsmedel, främst till förskolor, skolor och äldreomsorg, är ett stort område för de offentliga inköpen. Här ligger Sandviken i startgroparna för en ny upphandlingsomgång. Om någon månad kommer man också att begära in anbud på en omlastningscentral.
- Bakgrunden är att vissa leverantörer måste åka runt till 150 olika adresser inom kommunen. En bil kommer med mjölk, en med potatis och en med papper. Nu ska vi samordna transporterna. Det är viktigt för att minska miljöpåverkan och öka trafiksäkerheten. Dessutom blir det billigare för kommunen, framhåller Kirsi Karlsson.
Sören Karlsson
