-Vi tar stora risker när vi anställer utländsk expertis som våra kunder behöver. Tillsättning av tjänster handlar till stor del om timing.
Svensk konkurrenskraft kräver att företag kan anställa specialister som ofta kommer från länder utanför EU. Men Migrationsverket bryter enligt många mot svensk förvaltningstradition och förhalar och drar angelägna ärenden i långbänk på ett sätt som motverkar en offensiv kompetensförsörjning i näringslivet.
Handläggningen beskrivs ofta som oförutsägbar, inkonsekvent, regelvidrig och mycket långsam. Handläggningstiderna är ofta orimligt långa och ofta är handläggare på verket märkligt svåra att hålla kontakt med.
Mutual Benefits AB etablerar miljötekniska produkter inom fordon och energi på nya marknader, i Skandinavien, södra Europa, norra Afrika och Mellanöstern. Företaget sysselsätter 20 personer och erbjuder av dessa konsulter med hög teknisk kompetens, på doktorsnivå likväl som civil- och högskoleingenjörer, till ledande företag inom fordon, energi och medtech.
-Ofta är företaget beroende av utländsk arbetskraft, men det är där som Migrationsverkets långsamma hantering ställer till det, säger Niclas Jarhäll. Han berättar om ett aktuellt fall med en mexikansk specialist med konkreta arbetsuppgifter som bara väntade hos en av Mutual Benefits kunder.
-Till slut fick vi tjänsten tillsatt. Men handläggningstiden försvårar för oss att erbjuda våra kunder kompetens som inte har arbetstillstånd och där de inte vet vilket datum personen är tillgänglig. Vi drabbas av högre omkostnader då säljprocessen mot kund inte kan starta innan vi vet när vår kandidat är tillgänglig.
Behövde snabbehandling
-Han kunde bara ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd utanför Sverige. Det krånglade till det för oss, men det kunde vi väl leva med, att han måste resa utomlands för att ansöka. Problemet är sedan att det inte finns någon möjlighet till förtur när det står ett jobb och väntar. Vi måste ju ha igång honom snabbt. Lejonparten av de sökande står tydligen i samma förturskö, så någon verklig snabbehandling blir det inte, trots att ett konkret uppdrag bara väntar.
-Har han inget arbetstillstånd får han inga pengar, ingen bostad, inget personnummer, ingenting. Han måste ha anställningsbevis för att få arbetstillstånd, men månaderna går.
-Vi behöver verkligen de här arbetsinsatserna. Det får inte ta så lång tid. Man talar om handläggningstider på sex till åtta veckor, men i själva verket tar det många gånger 3 – 4 månader, ofta mer, säger Niclas Jarhäll.
Det normala är att företaget Mutual Benefits erbjuder en visstidsanställning, ett slags provanställning. Men då ger Migrationsverket bara arbetstillstånd för ett halvår. När det halvåret är till ända och anställningen sannolikt förlängs krävs en ny ansökan, som också kan dra ut på tiden.
Har lyft frågan förgäves
-Regelverket ändrades i december 2008 för att det skulle bli enklare och snabbare att rekrytera nya medarbetare också från länder utanför EU, säger Karin Ekenger på Svenskt Näringsliv. I början fungerade det bra, men redan i slutet av 2010 fick vi signaler från medlemsföretag om helt orimligt långa väntetider på besked från Migrationsverket om ansökningar.
-Det är inte hanterbart med väntetider på 4-6 månader. Vi har upprepade gånger tagit upp problemet med Migrationsverket och med politiker, men hittills utan någon ändring till det bättre. Tvärtom har Migrationsverket nyligen infört nya byråkratiska bestämmelser för många företag som vill rekrytera utifrån. Vi kommer på nytt att lyfta frågan med ansvariga tjänstemän och politiker och för att visa vad det betyder i praktiken tar vi gärna emot fler konkreta exempel, avslutar Karin Ekenger.
Kräver kraftåtgärder
En rad advokater, som företräder utländska teknikföretag med ambitioner att etablera sig i Sverige, har nyligen i debattartikel påtalat att Migrationsverket behöver förändras och tipsat regeringen om möjligheten att flytta den här typen av frågor till annan myndighet eller rent av byta ut ledningen för Migrationsverket för att få en förändring till stånd.
Gösta Löfström
