Ungdomsarbetslösheten komplex men långt ifrån olöslig!

Många kurvor pekar uppåt i Sverige för närvarande. Starka statsfinanser relativt omvärlden och en stark optimism i företagen borde ge utrymme för en reformagenda för att stärka vår konkurrenskraft och ge fler tillträde till arbetsmarknaden.

Under valrörelsen var ungdomsarbetslösheten i olika former föremål för debatt. För trots en ökad efterfrågan i många branscher så biter sig ungdomsarbetslösheten kvar på en hög nivå.

Här ligger vi i toppskiktet i Europa och det är naturligtvis inte bra. Tyvärr är detta ett fenomen som bestått oavsett förändringar i konjunkturen allt sedan 90-talet.

Det går att hitta flera orsaker till den rådande situationen och därmed också krav på olika lösningar. När vi i arbetsgivarkretsar diskuterar problemen finns i grunden frågor om attityder till arbete och vår förmåga att som arbetsgivare möta attityder och förväntningar från en yngre generation. En viktig arena att mötas på blir därför samspelet mellan skolan och näringslivet. Det finns en lång tradition av sådant samarbete och många av oss har goda erfarenheter av sådant. Det grundläggande för ett sådant samarbete är att det är till nytta för båda parter och inte en ensidig konsumtion från endera av de inblandade.

Förändringstakten i företagen är idag mycket snabb varför en löpande dialog om arbetslivets verklighet och krav är nödvändig. Det gäller inte minst i kontakten mellan företagen och de yrkesutbildningar på alla nivåer som genomförs.

En egenskap som blir allt mer nödvändig och uppskattad i företagen är företagsamma medarbetare. En bra grund för att utveckla företagsamma ungdomar ges inom ramen för Ung Företagsamhet i gymnasieskolan. Efter några decenniers verksamhet har verksamheten både gett synbara effekter på företagandet och hjälpt till att förändra attityden till företagare. Verksamheten borde omfatta ännu fler elever och vara ett strategiskt mål i skolan.

Redan i unga år har många drabbats av långtidsarbetslöshet och vägen in på arbetsmarknaden blir allt svårare. Att vi som arbetsgivare kan ge möjlighet till praktik eller möjlighet att prova på ett arbete är kortsiktigt den enda rimliga lösningen på ett dagsproblem.

Dock borde det ske en översyn av mängden praktikformer och den snårskog av arbetsmarknadsåtgärder, ersättningssystem, kollektivavtal och lagar som kan vara svårt att navigera i för en arbetsgivare. Och av egen erfarenhet vill jag också se en effektivare förmedling av praktikplatser. Det borde vara en angelägen politisk uppgift att rensa upp i snårskogen! Det skulle stärka jobblinjen!

Slutligen måste också några grundläggande strukturella fel påpekas och som måste rättas till.

Vi biter oss själva i svansen med ingångslöner som inte motsvarar den produktiva arbetsinsatsen, med turordningsregler som tar bort de yngsta först och med arbetsgivaravgifter som även med en reduktion är för höga. En del av problemen äger parterna på arbetsmarknaden och borde kunna hanteras avtalsvägen. En annan del äger den lagstiftande församlingen och då håller det inte, att som en del regeringsföreträdare gör, förneka att det finns problem med exempelvis arbetsrätten. Det är rent nonsens och kan faktiskt tolkas som en kunskapsbrist om arbetsmarknadens funktionssätt.

Många av de ungdomar som vill arbeta har tyvärr inte en konkurrenskraftig kompetens och det behöver mötas av arbetsgivaren med kompetensinvesteringar för att nå produktivitet och utvecklingsbarhet. Den typen av insatser borde kunna kvittas mot exempelvis sänkning av arbetsgivaravgiften.

Ungdomsarbetslösheten är inget olösligt problem men kommer att fortsätta att vara hög om inte ett antal konstruktiva åtgärder vidtas – åtgärder som inte bara skulle gynna ungdomar utan bidra till en modernisering och konkurrensförstärkning av hela den svenska arbetsmarknaden.

Kenneth Krantz

Regionchef

Svenskt Näringsliv