Gustaf Hoffstedt tycker det är viktigt att politiker har en så fullständig bild av samhället som möjligt.
- Det kan lätt bli så att vi politiker blir lite insnöade på våra kärnuppgifter. Jag kände att jag inte hade tillräcklig kunskap om de gotländska företagen. Därför ville jag täcka denna kunskapslucka och valde ut några företag som representerar öns huvudnäringar, förklarar Gustaf.
Eva och Mats Engström driver en integrerad smågrisproduktion. Med detta menas att grisarna föds på gården och bor där tills det är dags för slakt. Detta medför minskade transporter för grisarna.
Under dagen har Gustaf hjälpt till med att utfodra grisarna, göra rent efter dem och lägga ut ny halm i boxarna. Något som Gustaf erkänner att han inte har någon stor erfarenhet av.
- Det är viktigt att vi som politiker vågar ta oss ur vår bekvämlighetszon för att komma ut och se företagarnas verklighet. Jag kan kosta på mig att se ut som en fåne i utbyte mot kunskapen jag får.
Sverige har ett av Europas hårdaste regelverk för djurhållning. Det medför dock att produktionskostnaderna är höga i jämförelse med andra länder i EU.
- Det råder en överproduktion av griskött inom EU. För att bli av med grisköttet dumpar stora producenter som Tyskland och Danmark priserna, säger Mats Engström.
Bristande lönsamhet inom branschen på grund av osund konkurrensutsättning har drabbat de svenska grisbönderna hårt. Under februari månad tvingades tre grisproducenter om dagen att lägga ned verksamheten. Konsumenterna kan göra ett medvetet val genom att välja svenskt griskött i butiken. Men på restaurangen eller i skolmatsalen är det inte lika enkelt. Och endast 20 procent av det svenskproducerade grisköttet säljs över disk i handeln. Den största delen av grisköttet går till fabriker som tillverkar färdigmat, restauranger samt kök inom offentlig verksamhet såsom skola och omsorg.
- Ett av de problem som de gotländska grisproducenterna har är bristande lönsamhet. Det är ett politiskt ansvar att kvalitetskrav samt djurskyddsregler kan gå hand i hand med en vinstdrivande verksamhet. Vi måste se till att marknaden förstår att det är bättre kvalitet på det svenska grisköttet gentemot andra länder, menar Gustaf Hoffstedt.
Vidare tycker Gustaf att upphandling av kött till offentliga verksamheter skulle kunna bli bättre.
- Här i Sverige ställer vi höga krav på grisproduktionen; grisarna som slaktas här i Sverige ska ha haft en bra uppväxt. Men när vi upphandlar i kommunerna vilket griskött vi ska köpa ställer vi inte lika höga krav.
Den hårdnande konkurrensen från utlandet och dålig lönsamhet har medfört att de gotländska grisproducenterna har blivit kostnadseffektivare. Något som Eva Engström kommenterar så här:
- För att överleva har vi varit tvungna att skära i kostnaderna så mycket som möjligt, men nu har vi kommit till vägs ände. Vi kan inte blir mer kostnadseffektiva. Om inte lönsamheten förbättras så tvingas vi till nedläggning.
Eva och Mats är dock optimistiska inför framtiden för den gotländska grisproduktionen. En del av den optimismen kan tillskrivas det nyetablerade slakteriet i Visby. Lantbrukarna tillsammans med slakteriet ska arbeta för att framhäva fördelarna med det gotländska grisköttet.
- Vi är oerhört positiva till det nya slakteriet i Visby eftersom vi under en längre tid har velat få fram en gotländsk profilering på våra varor.
Många av de gotländska grisproducenterna är unga, vilket Mats Engström tror bidrar till en vilja att utveckla grisproduktionen på ön.
- Om villkoren för grisproduktion förbättras är jag övertygad om att det skulle ske en ökning av investeringar på gårdarna och att anställningarna skulle öka.
Torgny Hansson
