Till detta kan läggas en allt tydligare önskan från medarbetare att bli behandlade som individer och inte som kuggar i ett kollektiv.
Att anpassa sin lönemodell och sedan använda den på ett klokt och konstruktivt sätt till nytta för verksamheten ställer krav också på arbetsorganisation och ledarskap. Tydlighet, konsekvens och en löpande dialog om arbetsresultat är avgörande för om lönesättningen ska upplevas som juste och motiverande för medarbetarna. En bra genomförd lönesättning är något som både företag och medarbetare ska tjäna på.
En av företagarna som var med, Carina Funck från Wisby Assistans, sa så här efteråt:
- Ett bra seminarium som väckte många tankar kring hur vi kan utveckla vår lönesättning och gav uppslag till hur vi kan utarbeta en lönesättningsstrategi.
Eftersom ingen verksamhet är den andra helt lik så finns heller ingen lönesättningsmodell som kan sägas vara den ”rätta”. Det viktiga är att det fungerar i verksamheten.
Svensk tradition när det gäller lönesättning bygger mycket på kollektivavtal. Att kollektivavtalen ger ett ramverk för lönesättningen och fyller en allmänt normerande funktion fanns förståelse för. Avtalen är då ett bra stöd. Kollektivavtal som direkt reglerar lön eller löneutveckling för enskilda medarbetare går dock på tvärs mot krav på individ- och verksamhetsanpassning.
Seminariet leddes av Tommy Hellström, Institutet för lön och belöning, som avslutade seminariet med uppmaning om att ta befälet över den egna lönesättningen. Lön är en betydande kostnad i all verksamhet och beslut om löneökningar ska ses som ett investeringsbeslut, dvs en kostnad man tar för att öka sin konkurrens- eller utvecklingskraft.
