Är det rimligt att betala arbetsgivaravgift för den tid som medarbetaren inte arbetar? Frågan kläckte Oscar Olsson och hans familj som driver Västkustägg i södra Halland en vanlig dag vid köksbordet.
- När en av våra medarbetare blir sjuk betalar vi sjuklön, förtydligar Oscar. Men vi måste även betala arbetsgivaravgift på den lönen trots att inget arbete utförs.
Denna tillkommande kostnad upplever Oscar som omotiverad och han varnar för följderna.
- Högre kostnader begränsar företagens möjligheter att anställa.
Det är ett typexempel på ämne som Oscar och andra halländska företagare diskuterade med Svenskt Näringslivs nye ordförande, Kenneth Bengtsson, vid hans besök i Halmstad. Flera frågor väcker debattlusten, inte minst kompetensförsörjning och hur yngre kan introduceras på arbetsmarknaden.
- Frågan om lärlingssystem får inte tappa styrfart bara för att valet är klart, menar Joakim Ohlsson, vd för voestalpineRotec. Nu måste man gå vidare och realisera idéerna.
Viljan hos företagarna att hitta rätt kompetens spelar en central roll och landar ofta på samma punkt, att reformera arbetsrätten och LAS. Men frågan tycks vara så väl införstådd hos företagarna att det inte behövs någon vidare diskussion. LAS beskrivs av en företagare som ”ett öppet och infekterat sår”. Samtalet glider snabbt över till angränsande områden till exempel återanställningsrätten som det kan finnas anledning att se över.
Bristen på koppling mellan skolvärlden och företagarvärlden vittnar flera företagare om. Frånvaron av prao som ett sätt att ge ungdomar erfarenhet av arbetslivet, utveckla en tydligare samverkan med skolan och att lärare i yrkesutbildningar har för svag kompetens i sitt ämne. Återväxten av unga entreprenörer kan bli bättre påpekar Bo Nilsson från Båstads Företagsby.
- Ung Företagsamhet är ett bra verktyg men vad händer när denna insats är över, bolagen är avvecklade och skolan är slut. Vi vuxna, vi företagare och politiker tar inte ansvaret och fångar upp ungdomarna trots att det är många som kan tänka sig att bli företagare och det är få som klarar den resan på egen hand.
Det handlar om attityder och ett förändrat synsätt på entreprenörskap. Där måste företagarna axla ett ansvar och gå skolan till mötes för att öka kontaktytor och utveckla samarbete. Fler företagare i skolan alltså.
Myndighetstillsynen varierar vilket kan snedvrida förhållandet mellan aktörer på marknaden.
- Vissa företag har besök från myndigheten med fler års mellanrum medan vi har fyra gånger per år, säger Niklas Korshag som är vd på Falkenbergs Laxrökeri. Det kan sätta konkurrensen ur spel om alla företag inte får samma kontinuitet i kontrollen.
Livsmedelshandlaren Christer Meuller, som driver Meullers Livs i Eldsberga, berättar om det godtycke från myndigheter som han har erfarenhet av.
- Hur en uppgift tolkas beror ofta på vem som kommer från myndigheten och utför kontrollen. Det skiljer sig tydligen från person till person, det är inte hållbart.
I ett vidare perspektiv leder detta till tankar om hur beslut fattas av myndighetspersoner och även politiker. En bredare förståelse av företagarens villkor är alltså av betydelse. Även här måste attityder förändras. På sikt kan osanna kvardröjande uppfattningar om företagaren vädras ut och en mer sann bild av entreprenören träda fram. En av flera tankar som Kenneth tog med sig för ett fortsatt opinionsarbete.
Love Jansson
