Debattartikel Publicerad: 2010-09-24

Vem ska betala politikernas vallöften?

I valdebatten vill alla politiker se fler jobb. Men vad måste ske för att de som skapar riktiga jobb stimuleras? Den frågan kan verka onödig men i valrörelsen så här långt har debatten nästan uteslutande kommit att handla om fördelningen av resurser. Debatten om villkoren för dem som utvecklar företagen är mer sällsynt.

Det återstår nu bara någon vecka till valet den 19 september och det är hög tid att politikerna ger tydliga besked om vilken politik som ska föras. Detta var huvudbudskapet från över 300 företagare från hela landet som samlades i Stockholm i slutet av augusti för att diskutera förutsättningarna för företagande i Sverige med representanter för riksdagspartierna. Vi som var där riktade ett tydligt budskap till våra politiker – Sverige behöver ett bättre företagsklimat för att jobben ska bli fler och välståndet öka.

Nu har de båda regerings- alternativen presenterat sina näringspolitiska ambitioner och det finns förslag som leder åt rätt håll. Löften om sänkt restaurangmoms är betydelsefullt. Listan på andra viktiga frågor visar på att betydande oenighet finns mellan såväl partier som de två blocken. RUT, LAS, kilometerskatt, arbetsgivaravgift, kapitalskatter, valfrihet i vård och omsorg är exempel på frågor som direkt påverkar jobbskapare, negativt eller positivt. Kontrollfrågan till alla förslag skulle behöva vara; skapar detta verkligen fler jobb?

Den långsiktiga politiska färdriktningen är viktig. Att företagsklimatet, lokalt och nationellt, kan stå i fokus som ett allmänintresse är av största betydelse för hela samhällsutvecklingen. När politiker därför utmålar företagare som ett särintresse är kartbilden fel. Med ett bättre företagsklimat i blickfånget så behövs reformer som tar ett modernt grepp på arbetsrätten och arbetsmarknadens funktionssätt och som utformar skatter och andra pålagor på företag utifrån ett globalt konkurrensperspektiv. Det krävs reformer som i praktiken sänker företagens kostnader för regelhantering och som skärper kvaliteten i utbildning och forskning. Vidare bör kapitalförsörjning för investeringar i Sverige säkerställas och den totala infrastrukturen för fysiska och digitala kommunikationer utvecklas.

Slutligen måste en kostnadseffektiv energiförsörjning säkras.

Utmaningarna är många. Finanskris och lågkonjunktur har påtagligt visat att vi är en del i en global ekonomi och att vi måste stå på tå för att bibehålla och öka vår samlade förmåga till innovation och konkurrens. Det är lätt att i detta svepande perspektiv glömma den enskilde företagarens vardag. Men det går inte att komma ifrån att det är i vardagen som jobbskapandet sker.

Vi företagare delar gärna med oss till politiken av den erfarenhet och kunskap vi har. För det är vad vi skapar, tillsammans med våra medarbetare, som ska finansiera alla val- löften.