Förlorad kompetens...

Släpp in framtiden |  Platsen för det sista mötet i denna serie av fyra möten var på Proton Finishing i Forsheda, dit vi välkomnades av företagets vd, Magnus Biesse.

Collage från dagen

Magnus Biesse, Proton Finishing, Lars Isaksson, (S), Jan Hildingsson, Swede-Wheel AB, Magdalena Andersson, (M) och Hans-Göran Johansson, (C)

Magdalena Andersson, (M) och Joel Stacke, Stacke Metall

Magdalena Andersson, (M) och Anders Wenell, EMAB

Hans-Göran Johansson, (C)

Hans-Göran Johansson, (C), och Jan Hildingsson, Swede-Wheel AB

Anders Wenell, EMAB

  

Mötet började med att Magnus berättade lite om Protons utveckling under det senaste året, en omställning för företagets alla delar som inte varit en helt lätt resa att ta sig igenom. Från att, från förra hösten, ha tappat produktion, lagt ned delar av företaget, sagt upp personal och gjort en ackordsuppgörelse, till att nu få företaget att se framåt och sätta kunderna i fokus. Ett problem man ser för framtiden är att man, genom uppsägningarna, dragit ut en hel del kompetens ur företaget. Något som kan skapa svårigheter för företaget vid en konjunkturuppgång.

Elisabeth Nilsson, Svenskt Näringsliv, hälsade alla deltagare välkomna till detta, det fjärde, mötet i länet denna höst. ”Denna höst känns dessa möten extra viktiga då vi befinner oss i en unik situation på grund av det rådande konjunkturläget, men också på grund av att vi står in för ett valår och en omfattande avtalsrörelse under 2010.”

”Det är en intressant tid för företagens framtida konkurrenskraft och det är därför extra viktigt att företagarna får berätta om sin vardag för politiker, som kan ta med denna information tillbaka till sin vardag och dra nytta av den vid politikens inriktning.”

Mötet började med att alla deltagare fick berätta kort om sig själva och vilka frågor de anser vara de viktigaste för framtidens näringsliv.

Först ut var Joel Stacke från AB Stacke Metallarmatur. Efter att ha köpt tillbaka mitt företag under våren, efter 10 år, ser jag bristen på kapital som det största hindret för ökad produktion. Efter en stor satsning på kundkontakter och att få nya ordrar så finns det ett behov av investeringar för att möta den efterfrågan man arbetat upp, men bankerna säger nej i alla lägen. Bankernas kunskap är för låg.

Vi omsätter idag 50% av det vi gjorde 2008, berättade Solweig Fransson från Gnosjö Automatsvarvning AB. Under ett antal år har företaget gått väldigt bra, vilket gör att vi nu kan gå med förlust under en tid. Under denna period har vi arbetat med kompetenshöjande utbildning för vår personal. I dessa tider känns utbildning som den viktigaste frågan inför framtiden.

Annie Johansson från Centerpartiet förklarade att som ordinarie ledamot i Centerpartiet, ledamot i konstitutionsutskottet och suppleant i arbetsmarknads- och justitieutskotten är möten som dessa viktiga för att se och lära av vad företagare berättar. Just nu arbetar hon också in en grupp som handlar om jobb och utanförskap inom Centerpartiet, varför dessa frågor är extra intressanta. Bankfrågor och generationsväxlingsfrågor är också frågor hon är mycket intresserad av.

Från Draken i Reftele AB, berättade VD Lars Holtskog att inom plast- och teknisk filmindustri är det bristen på rätt kompetens som är det stora problemet för framtiden. Trots lågkonjunkturen det senaste året har företaget inte sagt upp någon personal, det i våras lagda varslet kunde dras tillbaka. Men för att skapa tillväxt för framtiden, måste det finnas bättre möjligheter till utbildning.

LAS är ett exempel på hinder för att kunna internutbilda ny personal, fortsätter Lars. Företaget tar in ungdomspraktikanter och lär upp dem i den mån de hinner innan LAS säger att man måste lyfta ut dem från företaget igen efter tre månader. Om man hade kunnat knyta till sig dessa personer för en längre tid så hade man kunnat ha väl utbildad personal på plats när konjunkturen vänder. LAS hindrar också företag från att försöka skapa ”det bästa laget” för framtiden. Kostnaden på 18 månadslöner vid ”utköp” är för dyrt.

Magnus Biesse förde också fram frågan om hur skall vi kunna locka fler ungdomar till industrin och till gymnasieskolans industriprogram? Vilken bild ger vi själva av industrin? Hur kan man förbättra kompetensförsörjningen inom industrin? Trainees, utbildning i kombination med arbete, praktik… Det kommer att vara en stor brist på rätt kompetens i framtiden.

Vi kan inte bortse från att vi lever i en internationaliserad värld, förklarade Jan Hildingsson från Swede-Wheel AB. Swede-Wheel har ett litet tillverkningsföretag i Kina, och utan det hade Swede-Wheele inte funnits som företag idag. Många tror nog att strömmen av företag som vill etablera sig i Kina har minskat, men det finns en kö av företag som vill in i Kina.

Det stora problemet inför framtiden är kompetensförsörjning, det finns inte så mycket grundläggande utbildningar inom polymerteknik. Och kan vi, företag inom polymerindustrin, nyttja varandras personal när någon har mycket att göra och någon annan har personal som inte har fullt att göra? Eller vid internutbildning?

Jan undrade också vad de nya reglerna kring halvtidssjukskrivning var bra för? Det känns extremt krångligt och till vilken nytta? Och var är det förenklade regelverket som utlovades före valet?

Magdalena Andersson, Moderaterna, svarade att mycket av regelförändringarna kostar så mycket att genomföra att det slår tillbaka på företagen och då är det viktigt att verkligen vara säker på att de förändringar som skall göras är viktiga och de rätta. Möten som dessa är viktiga för att ge input till politiken.

När det gäller de nya reglerna kring deltidssjukskrivningen så gäller det om sjukskrivningen utgår, dvs om man anses ha full arbetsförmåga inom någonting annat än det man har. Då måste man söka en anställning där man kan arbeta heltid. Man måste anpassa sitt jobb till sina förmågor, det handlar om individens ansvar.

I GGVV-området har vi alltid varit vana vid en väldigt låg arbetslöshet, när den steg till runt 7% blev det en kris i samhället. Men i en bygd där näringslivet har ställt om sig vid flera tillfällen tidigare skall vi nog klara av att göra det igen, men vad gör vi för att förbereda oss inför nästa kris? Frågar sig Hans-Göran Johannson, Centerpartiet. Nya produkter måste komma till, för bilindustrin blir aldrig var den tidigare varit. Hur kommer företagsstrukturen se ut i framtiden? Hur kommer verksamhetsinnehållet att se ut? Det gäller att samarbeta.

I Värnamo har högskolan på hemmaplan utbildning i nära samarbete med näringslivet. Man har också satsat på något man kallar Unga Vuxna. En satsning på att hitta 50%-iga praktikplatser till ungdomar mot en dagersättning på 130kr. Än så länge har man klarat praktikplatserna inom kommunen, men inom kort kommer man också att behöva få platser inom näringslivet.

Anders Wenell på EMAB, berättar att man tappat 30-35% av sin omsättning. Detta trots att man inte har fordonsindustrin som kund. Företaget ser en ljusning på marknaden, men tror inte på några stora uppgångar under det närmaste året. Företaget har ett akut behov av mer omsättning och behöver låna kapital för företags-/produktionsförvärv. Tyvärr styrs kapitalmarknaden av ett privat oligopol, som dessutom hålls om ryggen av den politiska makten. Väldigt få kan faktiskt byta bank. Och med röda siffror för det aktuella året är det helt omöjligt. Det måste göras något åt banksystemet och kapitalmarknaden.

Kreditmarknaden är en intressant fråga fortsatte Lars Isaksson, Socialdemokraterna. - Efter att ha varit engagerad inom landstinget och sjukvården i många år arbetar jag nu med strukturfrågor och länsutveckling, förklarade han. Dessutom har kreditfrågor också varit en fråga han arbetat med. Idag är jag dock på plats för att lyssna och få input avslutade Lars.

Det kommer nya regler vid årsskiftet, angående kapitalmarknaden, vad är det som kommer att hända, undrade Jan. Och med tanke på läget och den stundande avtalsrörelsen så borde alla avtal frysas under ett år, och då skall det gälla alla inom alla yrkeskategorier – från låg till hög.

Vad är det ni vill ha, frågade Annie. Riskkapital? Andra verktyg? Almi invest?

Det borde finnas en större konkurrens mellan bankerna, sa Anders. Och mer statligt riskkapital, nu när bankerna inte vill låna ut några pengar. Och hur kommer det sig att bankerna kan få andra spelregler utan att kunderna kan göra något? Det skulle aldrig kunna hända inom någon annan verksamhet, för då skulle kunden gå till en annan leverantör. Släpp Almi friare eller öka utlåningen via SBAB.

Joel fortsatte. Bankernas okunskap är ett stort problem. De jämför olika industrier utan att veta vad det är de jämför och ser inte det enskilda företagets fördelar. Det finns massor av möjligheter på marknaden för ökad produktion om företagen samverkar, men det måste finnas kapital för att få igång verksamheten.

Lars Isaksson höll med. Vi måste lösa frågan om kreditgarantier. Hur är det möjligt att bankerna kan ta ut extrema vinster och bonusar samtidigt som företagen inte får låna kapital. Kreditgarantiföreningarna läggs ned, de får inget nytt kapital att arbeta med och det finns ett stort fel om bankerna inte lånar ut kapital till företag som har ordrar på stora belopp, men behöver pengar för att kunna leverera.

Om du behöver köpa maskiner brukar bankerna fungera bra, men det är också så att du gärna får låna pengar om du har pengar, sa Solweig.

Och Lars H fortsatte, bankerna kräver ett allt större ägartillskott för att låna ut pengar.

Anders berättade då att de vill köpa ett företag men en fin kalkyl och lägger 50% av köpesumman själva, men de får ändå inte låna upp det resterande kapitalbehovet. Rent konkret – Hur kan en bank som får stöd av det statliga systemet ta ut enorma bonusar och samtidigt inte låna ut till företagen? Det finns ett stort systemfel någonstans.

I och med att företagen måste ställa om sin produktion måste staten ställa upp om inte bankerna är villiga. Vi från kommunernas sida får inte låna ut pengar till företagen, tillade Hans-Göran.

I Sverige finns det i stort sett inga affärsänglar, och det hänger ihop med skattesystemet sa Annie. Vi måste hitta vägar för att underlätta för enskilda att kunna satsa i lokala företag.

Lars H sa, det handlar om lönsamhet. Vår arbetskraft måste prestera för att vi skall kunna var lönsamma. Det handlar om vinstbeskattning och kapitaluttagsbeskattning. Vi behöver ett enkelt, tygligt regelverk med sänkt skattetryck för att få en ökad lönsamhet.

Hur lockar vi unga människor att välja industrin när det vänder och 40-talisterna försvinner från arbetsmarknaden? Undrade Magdalena. Alla kan inte jobba inom media eller IT och gå på högskolan. Hur gör vi med PRAO-verksamheten? Hur sköter vi om eleverna när de kommer ut på företagen? Det kräver mycket av företagen för att eleverna skall få en bra upplevelse. Men en misslyckad PRAO ger säkert fyra personer som väljer bort industrin. Själv tror jag mycket på lärlingssystemet och den nya gymnasieskolan avslutade hon.

Mikael Olsson från Teknikföretagen fortsatte, industrins betydelse kommer inte att minska, men omställningstrycket kommer att öka. Företagen måste få hjälp med att skapa en struktur för en väl fungerande PRAO.

Ja, det är dystert för ungdomarna just nu, sa Annie. Men om några år finns det så många möjligheter. Det finns några områden där vi måste hitta lösningar för att stå väl rustade då.

• Skola-näringslivskontakterna måste fungera bättre; prao, praktik, lärlings- och tranieeplatser
• Arbetsrätten; med turordningsregler, större flexibilitet och LAS
• Lärlingsjobb, avstampsjobb med lägre lön under ett år då man får visa vad man går för

Och det är upp till arbetsmarknadens parter att också diskutera detta för att hitta lösningar som fungerar för alla.

Tyvärr är PRAO inte någon lösning, sa Lars H. Detta på grund av de arbetsplatsregler som finns på många industrier idag. Politikerna måste se till att skapa attraktiva utbildningar. Med rätt maskiner för att de skall få utbildning vid samma sorts maskiner som de senare skall arbeta vid. Det måste skapas regionala utbildningar efter regionens behov. Även arbetsförmedlingen måste sätta arbetslösa i ”rätt” utbildningar, det gäller också för kommunen. Naturligtvis med hjälp av näringslivet.

En KY-utbildning för GGVV-området är på gång via Polymercenter. Det har också tagits kontakter med närliggande högskolor för att kunna skapa vidareutbildningar inom polymerområdet, berättade Jan.

Men man måste satsa även på kvalificerade gymnasieutbildningar, sa Lars, för att sedan gå vidare till KY- och högskoleutbildningar.

Och vi måste satsa gemensamt fyllde Jan i.

I Värnamo är det endast John Bauergymnasiet som lyckats med attraktiva utbildningar inom industriområdet. Det gäller att få eleverna knutna till företag under gymnasieutbildningen, sa Hans Göran. Vi måste utbilda personer som näringslivet vill ha och anställa. Ni företagare måste säga till det offentliga vad det är ni vill ha, för detta måste ske i samarbete. Tyvärr finns det också en hel del kommunal konkurrens.

Utbildning och kompetensförsörjning är en fråga för både kommun och näringsliv. Det är anställningsbarheten som är det viktigaste, sa Mikael. Inom Teknikcollage är företagen med och tar beslut om vad de har behov av.

I Gnosjö har vi Lichron, berättade Solweig. Tyvärr förekommer mycket motstånd från kommunen mot denna friskola. Dessutom ställer inte den kommunala gymnasieskolan inte alls lika höga krav på eleverna, varför många ungdomar tyvärr väljer den enklare vägen istället för att se till att få en mycket bra industriutbildning. För denna sorts gymnasieutbildningar behövs också ett betydligt större upptagningsområde.

PRAO tror jag inte på, sa Anders. Det får vara någonting annat, till exempel studiebesök eller annan riktad verksamhet. Och vi behöver en kvalificerad gymnasieutbildning. Vi måste ställa högre krav på gymnasieutbildningen och också på eleverna. ”Läs en ordentlig gymnasieutbildning och du kan ha ett bra arbete vid 20 års ålder.” Det är alldeles för mycket flum i skolan idag.

Ja, utbildning är en näringslivsfråga, sa Lars H. Kan man inte knyta samman gymnasie-, KY- och utbildning för nysvenskar? Det blir för dyrt att lägga på ett år på utbildningen av vuxna.

Om underlaget är större kan man skapa bättre strukturer för att klara av kompetensbehovet, sa Lars I. Man måste se det ur ett länsperspektiv, och då måste samhället ta beslut om det, något näringslivet i det läget inte kan göra. I det läget vore en regionindelning att föredra.

Som avslutning påminde Magnus alla om att vi inte heller får glömma att vi måste få ungdomar att våga starta företag. Det måste bli enklare att starta företag och vi måste förmedla till ungdomar att det är ett alternativ till anställning. Ung Företagsamhet är en organisation som försöker ge ungdomar i gymnasiet kunskap om hur det är att driva företag. För dem som senare vill starta företag måste det vara lättare att få stöd för detta.

Författare: Anna Gillek Dahlström

Elisabeth Nilsson