Våra och andra företagares berättelser är snarlika. Vi blir kontaktade av ett företag som antingen vill ”ge” oss en prova-på-produkt ”gratis” som det sedan skickar dyra fakturor på, eller så uppmanas vi på telefon att bekräfta att vi beställt något som vi aldrig hört talas om, och följaktligen än mindre beställt.
Bluffakturorna är ett utbrett och kostsamt problem för företagare i Sverige. Den här typen av kriminell verksamhet är växande och dränerar svenska företag på 1,2 miljarder kronor om året.
Också hårdheten och tonen hos bluffmakarna har blivit mycket obehagligare. Det är inte ovanligt med både förtäckta och direkt uttalade hot riktade mot våra företag och våra medarbetare. Hot om indrivning från inkassoföretag ingår som ett självklart inslag.
Visst, det finns både regler och avtal på konsumenternas sida mot blufföretagen. Problemet är bara att en småföretagare inte är en konsument i till exempel konsumentköplagens mening, trots att många småföretagare både kunskapsmässigt och ekonomiskt kan vara att jämställa med dem konsumentlagstiftningen skyddar. Ett par relativt enkla men effektiva åtgärder för att stärka småföretagaren mot blufföretagen är att småföretagare ska ha rätt till ångervecka (jmf lagen om distansavtal) och att införa skriftliga formkrav vid telefon- och distansköp.
Det är inte bara konsumentköplagens skydd småföretagaren står utan när han eller hon pressas av företag som skickar bluffakturor. Polisen behandlar varje enskilt ärende som just ett enskilt ärende med en deprimerande uppklaringsnivå på under tre (3) procent. Trots det tycks inte näringsminister Annie Lööf vara mer handlingskraftig än sin föregångare Maud Olofsson som – trots tidiga löften under sin karriär som näringsminister om åtgärder – sköt problemen med fakturabedrägerier på framtiden för att sedan förpassa dem in i evigheten.
Tillsammans med Beatrice Ask skriver Lööf på Brännpunkt (SvD 26/11) om att det är viktigt att ”öka medvetenheten” och ”förmå fler drabbade att våga bestrida och polisanmäla betalningsanspråken”. Vi och många andra företagare tackar för de goda råden, men vi vill också upplysa ministrarna om att det inte är där skon klämmer. Medvetandegraden bland oss är hög. Däremot går bristen på rättssäkerhet för företagare inte att gömma i retorik om vad vi som driver företag borde göra för att inte bli utsatta för bedrägerier.
En betalningsanmärkning, hur oförtjänt den än är, kan äventyra ett företags existens. Det är en av de allvarliga konsekvenser vi företagare har att beakta om vi inte går bedragarnas betalningskrav till mötes. Vi Jönköpingsföretagare menar istället att lagstiftningen omedelbart måste skärpas så att bluffakturerandet likställs med andra bedrägerier. Det behövs ett samlat grepp med skarpare sanktioner inklusive näringsförbud. Inte minst behövs hårdare krav och kontroller av de företag och huvudmän som startar inkassoverksamhet, eftersom det hos oseriösa aktörer ofta sker i maskopi med dem som driver blufföretagen – inte sällan är det samma personer, men med olika ”målvakter”.
Vi är inte ensamma om att uppmärksamma detta problem, debatten har pågått länge och det råder för tillfället en djup och bred politisk enighet om att detta är ett reellt problem. Under hösten 2011 har inte mindre än ett tjugotal motioner i frågan presenterats från samtliga riksdagspartier och vi upplever det som positivt att våra förtroendevalda – oberoende av politisk åskådning – tagit till sig av diskussionerna. Därför är det precis nu dags att gå från ord till handling, innan intresset svalnar och motionsfloran hamnar i riksdagens arkiv. Till dess de vackra orden omsätts i handling kommer vi företagare att fortsätta att påminnas om att jul och sommarsemester inte bara är avkoppling, utan också högsäsong för bluffmakarna.
Blufföretagen som har satt i system att utpressa svenska småföretagare kommer att fortsätta att göra det så länge de inte möter något farligare än enskilt och individuellt motstånd från de företagare som inte ger sig och som inte låter sig skrämmas.
Frågan är hur länge man kan tillåta att småföretagarna fortsätter att utnyttjas och dräneras på energi som skulle kunna generera något oändligt mycket mer produktivt och samhällsnyttigt än att försöka stoppa bedrägeriverksamhet.
För nog är väl en rättsäker vardag viktigt också för en småföretagare?
Vi hoppas att vår näringsminister, Annie Lööf, kan svara ja på den frågan och med största skyndsamhet agera i den fråga som hennes företrädare försummat.
GÖRAN NYLÉN, VD Flintab AB & KENT LY, VD Scavico AB/Jungle Thai Restaurang
