Regeringen måste inse allvaret med sjukskatten

Jag driver idag Basic Care Unit i Jönköping. Vi har hemtjänst, omsorg och hushållsnära tjänster som specialitet. Jag startade bolaget 2005 efter att jag själv upptäckt ett behov på marknaden. Vård och omsorg i Sverige sägs vara jämlik. Du blir lika behandlad vare sig du är man eller kvinna, bor i stadskärnan eller på landsbygden, har invandrarbakgrund eller inte, bor i norr eller i söder. Det är inte sant. Olika landsting har olika resurser. Jag tänkte nog aldrig att jag skulle bli egen företagare men efter många år som anställd inom kommun och landsting blev jag trött på byråkratin inom det offentliga och bestämde mig för att göra något åt det. Den typen av ineffektivitet som byråkratin inom det offentliga innebär är bara privata företag som kan göra något åt. Sedan 2009, mycket tack vare LOV, har vi varit en av de godkända aktörerna i Jönköping och 2011 gick det så bra att jag för första gången kunde ta ut en lön. Nu kommer, från regeringens sida en riktig känga mot oss småföretagare i form av en extra skatt – sjukskatten.

Det är många som inser allvaret med att införa en sjukskatt och kritiken är vida spridd. Det är inte bara vi företagare som är oroliga. Handikappförbunden, LO, SKL, Försäkringskassan och Arbetsgivarverket är några bland de kritiska myndigheterna, förbunden och organisationerna. De tror, precis som vi företagare, att det här kommer leda till en selektion på arbetsmarknaden. De som har en tidigare sjukdomshistorik kommer få svårt att få ett jobb, en andra chans. Jag känner mig inte bekväm med att behöva granska de människorna jag har tänkt rekrytera eller begära in läkarintyg före en anställning men jag känner inte att jag skulle ha något val. Förslaget kommer leda till att vi företagare tvingas bli försiktiga vid rekrytering. Vi måste verkligen tänka till om det är värt att anställa en till eller inte.

De som är sjukskrivna är det till största del på grund av andra orsaker än arbetsrelaterade orsaker. Jag har ansvaret för att se till att mina anställda har en bra arbetsmiljö. Jag kan aldrig ta ansvar för när mina anställda stukar foten när de joggar eller bryter benet när de rider på fritiden. Om jag ska ta ansvar för vad mina anställda gör på fritiden måste jag rimligtvis också kunna bestämma vad de ska göra, eller hur?! Kan jag i framtiden då bestämma vad mina anställda ska göra på fritiden? Kan jag bestämma att de inte får jogga i terräng, de får inte rida, inte spela fotboll? Det går inte, det förstår alla.

Jag tror inte heller att folk riktigt förstår det här med arbetsgivaravgiften. Gemene man tror nog att den bara är till för att betala för framtida pensioner men så är inte fallet. Vi finansierar långtidssjukskrivna med arbetsgivaravgiften och nu vill regeringen att vi ska betala ännu mer. Jag är gärna med och betalar för långtidssjukskrivningar men inte två gånger. Inget företag kan bära kostnaden för sjukskrivningar två gånger och de ska inte behöva göra det heller. Det är inte logiskt. Om vi ska betala 25 procent av kostnaden efter 90 dagar så måste arbetsgivaravgiften sänkas och då menar jag rejält. Det är logiskt.

Vilbert Soleymanian, Vd Basic Care Unit.