Debattartikel Publicerad: 2011-07-26

Att ifrågasätta friskolor är att ifrågasätta det fria valet

Det talas rätt ofta om att det är fel att "göra vinst på skattemedel" eller "tjäna pengar på barn, gamla och sjuka". Ämnet är kontroversiellt, men faktum kvarstår att sälja eller köpa skattefinansierade tjänster inte är något nytt i samhället utan så sker både via offentlig och privat verksamhet. Fokus i sammanhanget borde istället röra kvalitet och resultat.

Sedan 19 år har vi sett en skola i stark förändring och den kommer att behöva fortsätta förändras. Den värld som ungdomarna om 10 år möter när de ska ut i arbetslivet kommer att se helt annorlunda ut mot den som möter ungdomarna som just i dagarna avslutar sin utbildning. Yrken vi hör talas om idag fanns inte för 10 år sedan och lika självklara kommer nya karriärvägar vara om tio år där teknik som vi ännu inte känner till kommer att vara naturliga inslag i utbildningen. För att möta den här framtiden behöver vi många fler starka krafter som är med och utvecklar vår svenska skola, som bör bestå av att fler än kommuntjänstemän, statliga ämbetsmän och välmenande politiker som slår sina kloka huvuden ihop.

1992 fick vi ett unikt system i och med friskolereformen. Den ger möjlighet till förnyelse i skolan utan att för den skull tumma på viktiga principer om en allmän och högkvalitativ skola. Alla skolor får lika mycket pengar per elev, kvalitetskraven är de samma men sätten att nå resultaten är olika. Detta gör att både elever och lärare har lättare att hitta en skola som passar just dem, en skola som ger dem möjligheter att på bästa sätt utveckla sina kunskaper.

Den här reformen börjar nu få allt mer internationell uppmärksamhet från länder som upplever att deras eget skolsystem har stagnerat. Vi har i Sverige på ett övertygande sätt visat att det är möjligt att kombinera en skattefinansierad verksamhet med valfrihet och privat företagande.

Idag har friskolorna ett brett stöd men fortfarande finns det en del som inte accepterar att möjligheten att kunna dela ut vinst också är en förutsättning för en vital friskola. Om friskolorna ska kunna finnas kvar måste de också ha rimliga förutsättningar för långsiktig överlevnad. Den dagen det blir dåliga tider har nämligen inte Friskolorna någon kommun som kan hålla dem under armarna, problemen måste man lösa själva. Då gäller det att ha resurser att sätta in. När man ifrågasätter valet av friskola ifrågasätter man också det fria val som elever och medarbetare gjort när de valde sin skola och arbetsplats i Kalmar län.

Argumentet att det skulle vara fel att göra vinst på skattepengar kan tyckas otidsenligt, när. offentlig sektor idag köper varor och tjänster för cirka 500 miljarder kronor varje år från privata företag. Alla dessa 500 miljarder är skattepengar. Vår välfärd skulle helt enkelt inte klara sig utan de privata, vinstdrivande företagen. Det är privata företag som levererar mediciner, it-system, skolbänkar och böcker, ambulanser, blöjor och trygghetslarm. Varför skulle det då vara fel att man kan bli framgångsrik om man är duktig på att ge våra barn en bra start i livet? Låt istället kvalitetskrav stå i centrum för fortsatt utveckling av våra skolor.

Christina Fosnes, Regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar