Tittar vi då på Kalmar län finns det några kommuner som sticker ut som genuint sårbara. Längst ned på listan hittar vi Emmaboda på plats 281, följt av Torsås (278), Oskarshamn (267) och Nybro (262). I länstoppen hittar vi Kalmar på plats 46 följt av Mörbylånga (87) och Västervik (122).
Redan 1984 gjorde Nordiska Ministerrådet en undersökning då man (endast) tittade på beroendet av enskilda företag. Jämför man de kommuner de pekade ut som sårbara då finner vi att Emmaboda är kvar på denna lista. Vi kan också se att Torsås, Oskarshamn och Nybro har gått från att inte vara särskilt sårbar till genuint sårbar idag.
Det finns också positiva signaler och kommuner som klättrat på listan. 1984 pekade Ministerrådet ut Mörbylånga, Västervik och Vimmerby som särskilt sårbara. Idag hittar vi dem på platserna 87, 122 och 147.
Sedan tidigare vet vi att storleken på befolkningen är en viktig faktor när det gäller förutsättningarna för kommunens ekonomiska utveckling. Men storleken betyder långt ifrån allt. För att beräkna genuin sårbarhet väger rapporten samman variablerna; ”beroendet av enskilda företag”, ”utpendling”, ”andel i arbete”, ”lokalt företagsklimat” samt ”företagandets omfattning”. Till skillnad från tidigare undersökningar inkluderas dessutom även tjänstesektorn när kommunernas beroende av enskilda företag beräknas. Resultatet blir ett annat sårbarhetsbegrepp, som också säger något om möjligheterna för en kommun att kunna hantera en nedläggning av ett större företag.
Det finns några tydliga mätbara skillnader
De 100 sårbara kommunerna har en befolkningstäthet på 15 invånare per km2, vilket ska jämföras med övriga kommuner med motsvarande täthet på 38.
De sårbara kommunerna har också färre invånare - medianvärdet är 10 100 invånare mot 22 500.
Sårbara kommuner är också mer beroende av varuproduktion.
Att kommunens verksamhet utgör huvuddelen av den offentliga verksamheten och många gånger är den största arbetsgivaren pekar mot kopplingen på lång sikt mellan de privata jobbens överlevnad i kommunen och möjligheterna att finansiera den kommunala servicen.
Vad kan göras för att minska sårbarheten?
1) Förbättra förutsättningarna för att det ska bli fler nya och växande företag.
2) Förbättringar av kommunernas service till företag och företagare.
3) Gör det möjligt för fler ungdomar att pröva på företagande.
4) Öka utrymmet för företagande, inte minst inom produktionen av välfärdstjänster.
Ett bra företagsklimat och en högre andel företagare leder till en bättre sysselsättningsutveckling. Effekterna förefaller vara störst för grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden, exempelvis invandrare, ungdomar och personer som tidigare fått lönebidrag eller förtidspension. Kommuner med ett bra företagsklimat har också haft en bättre befolkningsutveckling än andra kommuner.
I förlängningen rör frågan hur kommuner ska kunna överleva på sikt. En viktig del i överlevnaden är att förlorade arbetstillfällen kan ersättas med nya. Om inte det sker minskar möjligheterna att leva och verka i kommunen, skattebasen urholkas och den kommunala servicen förlorar sitt underlag.
