Tar vi ett exempel där du tjänar 20 000 kronor i månaden får du troligen ut ca 15 600 kronor, det skiljer ju lite åt beroende på var du bor. Naturligtvis tror man då att skatten blir ungefär 4 500 kronor, inklusive jobbskatteavdraget. Det blir den inte, långt ifrån. När vi inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatt, som arbetsgivaren måste betala, hamnar den totala skatten istället på 10 500 kronor. Då väldigt få arbetsgivare tar med denna information på lönebeskeden är det inte många anställda som vet om vad den verkliga skatten på lönen är. En arbetsgivare betalar alltså drygt 26 000 kronor för denne persons arbetsinsats per månad.
Om vi istället utgår från en lön på 40 000 kronor i månaden. Den kostar arbetsgivaren 52 500 kronor. Löntagaren betalar då också statlig inkomstskatt, så summan skatter blir runt 24 000 kronor och den anställde får sedan ut cirka 28 000 kronor per månad.
Löner och löneökningar beskattas således olika. Ju högre inkomst, desto mer går i skatt. Detta bestäms av marginalskatten, som avgör hur den sist intjänade 100-lappen beskattas. Tjänar man under 34 500 kr i månaden baseras marginalskatten på kommunalskatten, d v s säga i normalfallet 31–32 procent. När årsinkomsten når 414 000 kronor börjar man betala statlig inkomstskatt. Då stiger marginalskatten till drygt 50 procent.
För inkomster över 49 000 kr i månaden är skatten på den sista kronan, den s k marginalskatten, 56-57 procent. Som mest betalar man alltså 57 procent av en lönehöjning i skatt i Sverige, vilket är högst i världen. Räknar man med arbetsgivaravgiften så kan den totala marginalskatten bli upp till 67 procent. Om en anställd som tjänar 49 000 kr i månaden eller mer ska få ut 500 vid en lönehöjning måste arbetsgivaren betala drygt 1 500 kronor.
Tyvärr är det många som inte känner till det här. För att öka kunskapen och stimulera till samtal om skatt på lön, både den som syns och den som inte syns, har Ekonomifakta tagit fram en plansch som illustrerar detta. Du hittar planschen här. Sprid den gärna i din omgivning.
