De slutsatser som rapporten drar om att konkurrensutsättningen i välfärdssektorn har misslyckats förtjänar kritik på flera grunder. Först och främst för att de i sak på flera ställen emotsäger rapportens egna innehåll, men även på grund av de röriga resonemangen som gör det svårt för läsaren att skilja på vetenskapliga bevis, troliga orsakssamband eller personliga åsikter från forskarnas sida.
Man bör hålla i minnet att de reformer som genomförts också skapat förutsättningar för många av de kreativa och expansiva företag som idag finns runtom i Sverige. När Lagen om Valfrihet (LOV) infördes 2009, var syftet att öka valfriheten bland tjänster inom assistans och hemtjänst. Tanken var att stärkt konkurrens skulle leda till en kvalitetsförbättring, men ytterligare en skönjbar effekt av LOV är en ökning av kvinnors företagande, som länge legat långt under andelen manliga företagare. I Blekinge är Karlskrona den enda kommun som infört LOV och här ser man ett tydligt uppsving bland kvinnor som startar företag, främst inom tjänstesektorn och ofta tack vare RUT-avdraget. Ökad valfrihet och konkurrens i välfärden leder helt enkelt till att fler vårdbiträden, dagispersonal eller lärare tar steget och startar eget. SNS:s rapport är i detta avseende en förolämpning mot de entreprenörer som idag utgör en av grundpelarna i det svenska välfärdssystemet.
Jan Otterheim
Ett exempel är Tandvårdshuset, som för sju år sedan startade i liten skala i Mörrum av Gunnel och Jan Otterheim. Gunnel är utbildad tandläkare och efter en flytt ner från Stockholm uppstod ett tillfälle att ta över en existerande klinik, som hon och hennes man Jan tog tillvara genom att starta ett eget tandvårdsföretag. Förutom tandvård, så har de som målsättning att lära människor om tandskötsel för att på så sätt minimera kostnaden för varje patient, något som kunderna nappat på. Företaget har växt successivt tack vare årliga vinster och nu har man även 3 anställda. Ytterligare att ta i beaktning är att de skattefinansierade folktandvårdsklinikerna i Blekinge förra året gjorde förlust och nu tvingas lägga ner landstingets tandvårdsklinik i just Mörrum. Jan Otterheim menar att det ännu uppstår problem för välfärdsföretagare.
– Jag anser till exempel inte att konkurrensen i Blekinge inom tandvårdsområdet sker på lika villkor. Privata alternativ ses med misstänksamhet av en hel del politiker, säger Jan.
Sammantaget har de reformer som genomförts de senaste decennierna varit gynnsamma för Sverige i stort. Men framförallt är det svårt att se hur en grundlig forskningsrapport som utvärderar konkurrensutsättningen helt bortser från de valfrihetsreformer som dessa reformer har inneburit för svenska medborgare. Medan det kan vara svårt att mäta kvalitet och effektivitet i absoluta mått, är det däremot lättare att påvisa värdet i att konsumenter av välfärdstjänster får bestämma själva.
Men detta betyder inte att vi kan nöja oss med dagens läge. Det finns åtskilliga förbättringsområden inom välfärdssektorn, såväl bland privata som offentliga aktörer. Men innan man blir bekvämt nostalgisk är det är väl värt att föreställa sig en tillbakagång till tidigare system där valfrihet ansågs vara en omöjlighet och effektivitet och öppenhet var ord som inte hörde ihop med välfärden.
