Debattartikel Publicerad: 2011-08-12

Kreativitet och nytta nya välfärdsmodellen

1986 startade företaget Pysslingen två förskolor i samarbete med Nacka kommun utanför Stockholm. Debatten var het och väckte stor medial uppståndelse. Idag, 25 år senare, finns över 42 000 företag i Sverige som arbetar för att medborgarna ska kunna få de välfärdstjänster som de önskar. Fler än 160 000 svenskar arbetar i privata företag som erbjuder tjänster inom vården, skolan och omsorgen.

I Sverige ser vi nu en ny välfärdsmodell som förenar gemensam finansiering med företagares initiativkraft och idérikedom.Elever och föräldrar kan idag välja mellan olika skolor. Äldre i behov av hemtjänst kan nu bestämma själva vem som ska få nyckeln till deras dörr.

Valfrihet och konkurrens har utvecklat välfärdstjänsterna och lett till bättre kvalitet, större mångfald och effektivare användning av skattemedlen. Det finns nu en bred uppslutning kring vår svenska välfärdsmodell och den bör utvecklas vidare.

I debatten hörs ibland röster som ifrågasätter om skattemedel bör gå till vinstdrivande företag. Vissa debattörer säger att vi ska välkomna privata alternativ i välfärden – men vill samtidigt att företagen ska förhindras att gå med vinst. Men vi ser tydligt att sådant resonemang håller helt enkelt inte.

Varje år köper staten, kommuner och landsting varor och tjänster för mellan 450 och 550 miljarder kronor av privata företag. Det är svårt att tänka sig hur stat, kommuner och landsting skulle klara sin verksamhet utan samverkan med näringslivet. Detta gäller även vården, skolan och omsorgen.

Att tjänsterna, till exempel undervisningen eller vården, håller hög kvalitet är en förutsättning för att ett företag ska kunna fortsätta. Varje dag utvärderas och granskas kvaliteten av föräldrar, patienter, äldre och deras anhöriga. Därför är kvaliteten också en förutsättning för vinsten. Bara den välfärdsaktör som klarar av att möta förväntningarna och skapa förtroende har möjlighet att gå med vinst.

Vinsten är ett kvitto på att man gör rätt och är en bekräftelse på att skolan eller vården tar hänsyn till vad elever, föräldrar och patienter behöver och efterfrågar. Förluster ger en tydlig signal om att något måste ändras. Vinsten är också en marginal för att trygga företagets överlevnad och för att betala ränta på de pengar som satsats i företaget.

Färska undersökningar visar att företagare i välfärdssektorn nu blivit mer tveksamma till att investera då man är osäker på om man kommer att få förutsättningar att driva verksamheten vidare. Detta minskar valfriheten och kvaliteten för alla.

Välfärdsföretagaren Gertrud Wieselblad i Karlskrona drivs av att vara med och utveckla en verksamhet, av att förverkliga idéer och av att ha nöjda kunder. För de flesta är viljan att åstadkomma något den största drivkraften och att kunna bidra till samhället.