Enskilda kommuners sårbarhet har undersökts i flera omgångar, första gången redan 1984 av Nordiska ministerrådet, som framförallt fokuserade på kommuners beroende av stora tillverkande företag. Den rapporten slog fast att "kriser i enskilda industriorter är det tydligaste uttrycket för övergången från industrisamhälle till informationssamhälle".
Nutek följde upp med en ny översyn 2002, men det som utmärker de båda tidigare undersökningarna är att de inte nämner hur förutsättningarna för förnyelse och utveckling av näringslivet skiljer sig åt mellan olika kommuner.
Nu har en färsk rapport presenterats som tittar på beroendet av enskilda tillverkande företag, beroendet av enskilda tjänsteföretag, möjlighet till pendling, andel i arbete, lokalt företagsklimat och företagandets omfattning.
Olofströms kommun fanns med redan i Nordiska Ministerrådets rapport 1984 som en av de sårbara kommunerna och även i den nya rapporten, framtagen av Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv, återfinns Olofström som den fjärde mest sårbara kommunen i Sverige.
Sedan 1980-talet har små och medelstora företag blivit allt viktigare för sysselsättningen, men många kommuner har fortsatt att sätta sin tilltro till de stora företagen och negligerat vikten av småföretagande i kommunerna. Det gäller inte
minst kommuner som tidigare drabbats av industrikriser och inte förmått skapa en tillräckligt bra grogrund för ny verksamhet. Resultatet har då ofta blivit att många unga flyttat medan de äldre blivit kvar.
Direkta konsekvenser av högsårbarhet är en svagare sysselsättningsutveckling, lägre befolkningstillväxt och svårigheter med att upprätthålla den kommunala servicen.
I Olofström bär man med sig minnet av Volvokrisen 2008 och dess enorma påverkan på hela kommunen. Fortfarande är Volvo PV och företag starkt knutna till bilindustrin dominerande på orten och står för ca 80 % av Olofströms skatteintäkter. De rådande stormarna i den globala bilindustrin väcker den relevanta frågan om vad som skulle hända med Olofström om ytterligare en kris skulle uppstå.
Befolkningsutvecklingen i Olofström är anledning till ytterligare oro, då SCB’s statistik beräknar att kommunens invånarantal kommer sjunka till 11349 fram till 2035. Samtidigt visar en undersökning att en placering i toppen av Sveriges kommuners Lokala företagsklimat skulle kunna ge Olofström en ökad befolkningstillväxt inom samma period.
Det står klart att ett diversifierat och gott näringsliv är en oerhört viktig förutsättning för de svenska kommunernas framtida försörjning och välmående.
I årets ranking av företagsklimatet hamnade Olofström på plats 234 av Sveriges kommuner och de åtgärder som företagen särskilt efterfrågar är mer medvetenhet hos eleverna om företagens betydelse i samhället och ökad förståelse hos tjänstemännen för företagarnas villkor.
Då en kommun är så beroende av ett enskilt företag, tenderar man att glömma bort vikten av de små företagen som skapar dynamik och bidrar till att locka fler invånare till kommunen genom nya arbetstillfällen och större utbud. Men man kan råda bot på detta genom att förändra attityderna till företagande, erbjuda större kontaktytor mellan kommun och företag samt göra det möjlig för fler unga att testa på företagande.
