Debattartikel Publicerad: 2012-02-01

2900 unga värmlänningar står inför ett viktigt val

Efter grundskolan väljer nästan alla elever att läsa vidare på gymnasiet. Valet av gymnasieprogram är ett viktigt beslut och ett steg in i vuxenvärlden. Den egna utbildningen är en viktig framtidsinvestering och gymnasievalet är därför ett av de största besluten som eleverna tar redan i unga år.

Hur bör man då välja? Utifrån eget intresse, vad kompisarna väljer eller genom att tänka på en framtida karriär? Alla dessa delar är självklart relevanta. Men att göra ett genomtänkt gymnasieval borde också innebära att man undersöker skillnaden i kvalitet på olika utbildningar. En del ger bättre grund för framtiden och yrkeslivet, andra ger sämre förutsättningar. Om man tycker att skolans och programmens kvalitet och resultat är viktiga, då gäller det också att ta reda på hur den utbildning man vill gå står sig i en jämförelse.

Svenskt Näringslivs analys, baserad på information från Statistiska Centralbyrån (SCB), visar på stora skillnader mellan olika gymnasieprogram, och även mellan resultaten på samma gymnasieprogram på olika skolor. Inte mindre än var fjärde av regionens program har resulterat i att mer än 25 procent av eleverna har varit arbetslösa. Samtidigt är 14 procent av alla yrkesprogram i regionen lyckade utbildningar, där minst 90 procent av eleverna fått jobb efter examen, enligt SCBs data. Analysen gäller elever som fick slutbetyg år 2004.

Trots att ungdomsarbetslösheten är hög har många företag svårt att rekrytera. För arbetsgivare är det såklart viktigt att hitta personer som har fått en bra utbildning och rätt erfarenheter. Vilka jobb som behövs i framtiden är svårt att veta något om nu, men statistiken ger ändå en viss vägledning om vilka skolor och program som historiskt har varit bäst investering i framtiden för eleverna.

Att se gymnasieutbildningen enbart som ett sätt att ordna kompetensförsörjningen för olika företag, är dock att ha ett för snävt perspektiv. Men hur ska man kunna veta vad man ska välja i gymnasiet, om man inte tänker på hur det ska bli när man tagit studenten?

Elever med föräldrar som en gång i tiden gjorde ett gymnasieval och som är engagerade, kan utgöra en värdefull hjälp. Men engagemanget kan övergå i pressande krav och förutsättningarna 2012 skiljer sig från hur det var 1982. Omvänt gäller att elever som har svårt att veta vad de helst vill i livet och inte kan fråga sina föräldrar till råds, kan känna sig vilsna.

Skolornas studie- och yrkesvägledare har en viktig uppgift i att informera och inspirera. Grundskolans uppgift ska inte bara vara att lämna över elever till gymnasiet, utan att förbereda och motivera dem. Ett led i detta är att diskutera gymnasievalet utifrån de faktorer som finns redovisade på Gymnasiekvalitet.se.

Den som vill läsa ett studieförberedande program kan ha nytta av att se hur stor andel av tidigare elever som nu läser vidare vid högskola eller universitet. Även här kan det skilja kraftigt mellan olika gymnasieprogram och skolor. Vid en jämförelse av de elever som utexaminerades år 2007 i Värmlands län så finns det exempel på skolor där mindre än 25 procent av eleverna på teknikprogrammet läst vidare på högskola eller universitet inom tre år. Detta kan jämföras med eleverna från naturvetenskapsprogrammet vid Stjerneskolan och Älvstrandsgymnasiet där alla elever påbörjat högskolestudier under samma period.

Visst är kompisar och trivsel viktigt, och om allt faller på plats så är gymnasiet tre år av lärande, mognad och framtida vänskap. Att välja till gymnasiet kan verka oöverskådligt och svårt. Men den som gör ett genomtänkt val och tar reda på fakta, har bättre förutsättningar att också bli nöjd.

Urban Svanberg, Regionchef Svenskt Näringsliv

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv