Debattartikel Publicerad: 2011-10-03

Ett bra företagsklimat kan öka befolkningen i Arvika

Enligt en prognos, som SCB gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv, kommer Sverige att ha 10,4 miljoner invånare år 2035, 700 000 fler än idag. Men befolkningsutvecklingen är ojämnt fördelad mellan kommunerna. Och Arvika kommer enligt prognosen att ha 24 811 invånare vilket är 1178 färre än idag.

I Värmland är det endast två kommuner som förväntas växa, Karlstad och Hammarö med fem procent vardera. En krympande och åldrade befolkning sätter välfärdssystemet på prov. Färre yrkesarbetande innebär lägre skatteintäkter medan de som behöver vård och omsorg blir fler.

Särskilt allvarligt riskerar det att bli i de åtta kommuner i länet där befolkningen förväntas minska med tio procent eller mer till år 2035, Hagfors förväntas förlora hela tjugotre procent av sin befolkning

Men det är viktigt att komma ihåg att SCB:s prognos är bara är en förutsägelse, inte någon absolut sanning om hur det kommer att bli. Förutsättningarna kan förändras vilket kan ge radikalt annorlunda utfall.

En faktor som har påverkat befolkningsutvecklingen under de senaste tio åren är det lokala företagsklimatet. Sambandet syns klart när man jämför kommunernas genomsnittliga placering på Svenskt Näringslivs kommunranking de senaste elva åren med kommunens befolkningsutveckling under samma tid.

Tendensen är tydlig: Ju bättre företagsklimat desto bättre befolkningsutveckling. Även bland mindre kommuner utanför storstadsområdena har kommuner med bra företagsklimat haft en bättre befolkningsutveckling än jämförbara kommuner.

Egentligen är det inte så konstigt. Ett bra företagsklimat ger bättre affärsmöjligheter vilket i sin tur ger fler arbetstillfällen. Och fler arbetstillfällen leder till ökad inflyttning eller minskad utflyttning.

Över en tidsperiod på nästan 25 år kan ett förbättrat företagsklimat ge stora effekter. Svenskt Näringsliv har därför beräknat alternativa scenarion för Sveriges alla 290 kommuner. De prognoserna visar vad som kan hända om en kommun når toppen eller faller till botten på vår rankinglista.

Om Arvika skulle ligga i toppskiktet vad gäller företagsklimatet så skulle befolkningen i kommunen öka med 804 invånare till år 2035 istället för att enligt SCB prognos minska med 1 178, en skillnad på 1 982 invånare.

Enligt beräkningar från Ekonomifakta så generar varje invånare i Sverige i snitt 55 000 kronor i kommunal- landstingsskatt per år. Således är skatteförlusten för 1 982 färre invånare i Arvika drygt etthundranio miljoner kronor (109 010 000) per år.

Det finns naturligtvis inte någon garanti för att de samband vi sett under det gångna decenniet kommer att gälla även i framtiden. Men inte heller SCB:s prognoser är huggna i sten. Det går att påverka utvecklingen. Har Arvika råd med att inte ha ett företagsklimat i världsklass?

Urban Svanberg
Regionchef Svenskt Näringsliv