En stark arbetsmarknad med matchningsproblem

Av alla de jobb som anmäls hos Arbetsförmedlingen kvarstår över 90 procent vid månadens slut. Det är betydligt högre än genomsnittet för de senaste åren. Bilden av en arbetsmarknad där det är svårt att hitta rätt medarbetare bekräftades när företagare från hela landet samlades under Företagardagen den 16 maj i Stockholm.

Matchningsproblemen beror på flera olika saker. Något som återkom i samtalen under Företagardagen är att det i vissa branscher helt enkelt saknas personer med rätt utbildning eller arbetslivserfarenheter.

Från Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät vet vi att yrkesförberedande gymnasieutbildning står högst upp på företagarnas önskelista. Det låga och sjunkande söktrycket till yrkesprogrammen är därför illavarslande inför framtiden.

För att tydligare visa vilka möjligheter en utbildning från ett yrkesprogram innebär krävs en förbättrad studie- och yrkesvägledning. Dessutom krävs en tydlig koppling mellan skolan och arbetslivet redan på högstadiet eftersom det är väldigt svårt att välja yrkesutbildning om man inte vet vilka yrken som finns. Flera företagare berättar om hur de gärna delar med sig av sin yrkesvardag – på plats i företaget eller i skolan. Ansvaret för samverkan med arbetslivet ligger dock på skolan och det är därför viktigt att företagen bjuds in.

När det gäller arbetslivserfarenhet handlar det inte bara om att kunna utföra vissa arbetsuppgifter. Med erfarenhet från att arbeta kommer också ansvarstagande, servicekänsla och självständighet. För detta krävs att man först får in en fot på arbetsmarknaden, men när trösklarna är höga för dem med kort utbildning och de som saknar arbetslivserfarenhet uppstår ett moment 22. Detta sätter fingret på en annan dimension av matchningsproblemet, som inte bara går att lösa med utbildning.

I ett internationellt perspektiv står Sverige ut genom att ha få jobb utan krav på särskilda kvalifikationer. Låg lönespridning, höga arbetsgivaravgifter, höga marginalskatter och höga momssatser har prisat ut den typen av jobb från den svenska arbetsmarknaden.

För vissa grupper går naturligtvis vägen in via en gymnasieutbildning eller andra utbildningssatsningar. Samtidigt visar statistik från Arbetsförmedlingen att genomsnittsåldern för inskrivna som högst har gått grundskola är närmare 40 år. Vid den åldern är det förmodligen inte särskilt attraktivt eller samhällsekonomiskt lönsamt med långa utbildningssatsningar. Här behövs snarare snabba vägar in för att få en chans att bygga upp de erfarenheter som krävs för att sedan kunna ta sig vidare.

Utbildning är en viktig nyckel för att lösa delar av matchningsproblemet. Men gruppen med svag förankring på arbetsmarknaden är stor och ökar. För att möta den utmaningen krävs flera vägar in och en politik som gör det lönsamt och enkelt att skapa alla typer av jobb.