För första gången finns det risk för att industrins märkessättning kan komma att spräckas i och med LO:s orimliga krav på låglönesatsningar.Avtalet för industrin ligger idag på smärtgränsen och med tanke på konjunkturutvecklingen är avtalet unikt högt i sitt slag. Trots detta begär LO-förbunden mer, allt i linje med deras klassiska utjämningsstrategi. Ett genomförande av LO:s krav på högre löneökningar skulle genera lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Rent praktiskt blir konsekvenserna av kraven färre enkla jobb och högre ingångslöner som skapar högre trösklar för de som redan står utanför arbetsmarknaden.
Kraven som LO ställer i Avtal 12 skapar ett samhällsproblem och genom sina höga pretentioner placerar LO sina egna intressen framför Sveriges. LO bryter ner den svenska lönebildningen med sina krav på lönehöjningar utan hänsyn till den ekonomiska utvecklingen och stärker utanförskapet. Ungdomar kommer att få det ännu mer besvärligt att ta sig in på arbetsmarknaden ifall LO får genomdriva sin lönepolitik vars resultat blir höjda ingångslöner.
Enligt LO finns det inte någon anknytning mellan ungdomsarbetslöshet och ingångslöner. En inställning som förvånar Christoffer Sjögren, som menar att om man verkligen är mån om att ungdomar ska komma ut i arbetslivet, så är lärlingsplatser ett mycket lämpligare första steg. Inte högre ingångslöner.
Forskning har dessutom istället visat på att det finns ett samband mellan ingångslöner, utbildningssystem och anställningsskyddsregler som sammantaget har stor påverkan på ungdomsarbetslösheten. Sveriges ungdomsarbetslöshet är mycket riktigt extremt hög, särskilt då den jämförs med den allmänna arbetslösheten.
Högre ingångslöner gör att enklare jobb trängs bort från Sverige. För att Sverige ska kunna klättra i värdekedjan måste vi alla i samhället hjälpas åt och ha inställningen att alla jobb behövs! Med en lönepolitik utan hänsyn till den ekonomiska utvecklingen ökar LO utanförskapet och det är i stor utsträckning ungdomarna som kommer få betala för LO:s nonchalanta inställning. De som står sist i kön till nya jobb och först i kön till att förlora det.
För Christoffer Sjögren är kopplingen självklar.
- Många ungdomar saknar erfarenhet och kostar mycket att lära upp innan de kan börja generera inkomst. Självklart anställer man färre ungdomar om det blir ännu dyrare.
Text: Elin Olsson
