Barn till låginkomsttagare tjänar mest på det fria skolvalet

Sedan skolvalsreformen genomfördes 1992, har det förts diskussioner om huruvida denna reform har påverkat eleverna positivt eller negativt. I debatten har fokus ofta varit på elevgrupper med utsatt bakgrund. Spekulationer kring om dessa elever drabbats särskilt negativt av reformen har stundtals förekommit.

I rapporten ”Hur har 1990-talets skolvalsreformer påverkat elever med olika familjebakgrund?” har man just tittat på elevernas bakgrund – för att se om påverkan blivit annorlunda i olika elevgrupper. I rapporten, som ska ses som ett komplement till tidigare rapporter, har de utgått från möjligheten att välja skola, inte om dem sedan faktiskt aktivt har valt skola.

De har särskilt granskat de elever som kommer från mer utsatta förhållanden. Resultat från rapporten visar inte på att dessa elever har förlorat på skolvalreformen, utan att de snarare vunnit på reformen i vissa fall.

Bakgrund och hypoteser

Efter genomförandandet av reformen har den studerats ur olika synvinklar och med olika perspektiv. I denna rapport granskas särskilt utsatta elevgrupper. Hur har dessa elever påverkas och kan man se någon skillnad mellan grupperna?

De områden där IFAU tror sig kunna se en effekt av skolvalet är dels på elevernas skolresultat i form av betyg. Men även sysselsättning och avslutad högre utbildning vid 25 år ålder, samt om de förekommer i brottsregistret vid 22 års ålder.

IFAU har haft som utgångspunkt att olika elever tar olika del av möjligheten att fritt kunna välja skola. Barn vars föräldrar som är högutbildade eller utrikes födda menar man har större benägenhet att välja en friskola. Därför väljer de att titta på föräldrarnas utbildningsnivå som en faktor i granskningen.

En annan infallsvinkel är att somliga elevergrupper är mer benägna att välja skola, till exempel de som kommer från stökiga områden. Av den anledningen väljer de att titta på hur de som bor i områden med hög ungdomsbrottslighet påverkas.

Det är inte bara de som gör ett aktivt val som påverkas av det fria skolvalet utan även de som inte gjorde ett aktivt val. Därför har man valt att tittat på alla elever - oavsett om de valt skola eller inte

Resultatet

Det som framkommit av denna jämförelse är att effekterna har varit små eller inga. I de fall det syns någon effekt har den enbart varit positiv. Det har heller inte framkommit några tecken på att någon särskild grupp till exempel barn till lågutbildade föräldrar skulle förlora på det fria skolvalet.

Den effekt som de däremot har kunnat påvisas, även om den är liten, är att gruppens elever vars föräldrar har låga inkomster – är de elever som tjänat mest på de fria skolvalet. Detta syns tydligast bland elever födda 1988-1990. Speciellt på deras slutbetyg i år 9 – där betygen då förbättrades. Personerna i denna grupp är dock för unga för att man kunna se effekten på deras arbete/utbildning vid 25 års ålder. Samma effekt påvisas tydligt bland de elever som kommer från områden med hög ungdomsbrottslighet – deras betyg har också förbättras sedan reformen genomfördes.

Författarna till rapporten kommer fram till slutsatsen: effekterna som uppkommit av skolvalsreformen och även skillnaden mellan grupperna är liten. De finner alltså inte att skolvalsreformen haft en negativ inverkan både om man väljer att titta på elever med mer gynnsamma bakgrundsförhållanden eller de med mindre.

Källa: Hur har 1990-talets skolvalsreformer påverkat elever med olika familjebakgrund? Edmark, Frölich, Wondratschek , RAPPORT 2014:15, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU),